Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
ock den första kända handling undertecknad på konungens
befallning af Laurentius Andreæ såsom konung Gustafs
kansler eller sekreterare. Genast vid hans inträde i
konung Gustafs tjenst framstår det såsom ett, ehuru ännu
dunkelt, program för Vesterås recess 1527.
Konungens bref var gifvet d. 10 sept. 1523. Fyra
dagar senare, d. 14 sept., skref konungen åter till påfven,
och begärde bekräftelse å biskopsvalen. Prostarne och
kapitlen hade anhållit det konungen ville skrifva till påfven för
de män, som blifvit kanoniskt valde till biskopar. Derpå
uppräknas alle desse, men främst Johannes Magnus såsom
vald till Upsala biskopsstol. Endast Åbo kapitel anmäles i
anseende till krigsoroligheterna ännu icke hafva kunnat
skrida till biskopsval”). Alle de valde voro konungen
behaglige, hvarföre han anhöll för dem om konfirmation, och att
denna måtte med det snaraste gifvas. Men han ville ock
bedja, att hans helighet måtte efterskänka dem afgifterna
till apostoliska kammaren **), emedan dessa kyrkor vore
utfattiga och alldeles utplundrade, och dessutom de valde
biskoparne redan användt och ännu dagligen måste använda
biskopsinkomsterna mot fienderna till kyrkans frihet. Genom
denna frikostighet skulle apostoliska stolen af konungen och
hans riken vinna större fördelar, och förbinda konungen till
större hörsamhet.
Samma dag som detta skrefs i Stockholm, afled i Rom
den man, till hvilken det var ämnadt, påfven Adrian VI***).
*) Detta skedde dock senare samma höst, då dertill utsågs måster
Erik, decanus i Linköping, hvilken någon tid varit Sveriges sändebud i
Rom. (Skand. Handl. 17, 174. 24, 47) Förslag om hans bekräftelse
kunde hinna medfölja till Rom, inan det för de öfrigas slutligen afgick.
**) ”Gratiose de solutione debitorum camera apostolicæ cum eis
agere.” (Theiner 1. c. p. 10).
***) I Rom upphängdes utanför hans läkares dörr en blomsterkrans,
egnad åt ”fäderneslandets räddare.” Adrians grafskrift: ”proh dolor,
quantum refert in quæ tempora vel optimi cujusque virtus incidat,”
(Afven för den bästa menniskas dygd beror, thy varr, så mycket på
den tids beskaffenhet, inom hvilken den infaller), uttalar på ett
träffande sätt hans förhållande till Romerska kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
