Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJETTE CAPitlet.
Om kyrkans beskattning, till år 1527.
Vid underhandlingarna om eftergift af Roms
penningekraf för de valda biskoparnas utnämning, anfördes att
Svenska kyrkan vore utarmad genom de uppoffringar och
förluster den måst göra under befrielsekriget emot Kristiern den
omilda. Detta krig ansågs äfven vara fördt för kyrkans
frihet ifrån ovärdigt förtryck, och kyrkan således icke kunna
undgå att vidkännas andel i krigets dryga kostnad.
Den påfviska kyrkans grundsats var egentligen att
kyrkans förmögenhet och inkomster i fast och lös egendom och
afgifter var alldeles skild ifrån borgerliga samhällets ändamål
och skattebördor. De voro bestämda för ändamål som icke
berodde af statens vexlingar och behof, och den bestående
statsförfattningens fiende var ock kyrkans fiende endast så
vida han hindrade denna att verka för hvad man ansåg vara
guddomlig sanning och för menniskornas frid med Gud och
med hvarandra inbördes.
Men denna grundsats var dock lika obestämd och
vacklande som påfvedömets egna anspråk, och icke allenast var
inom hvarje särskildt lands kyrka ofta kärleken till
fäderneslandet alltför kraftig att tillåta den strängt hållas, utan ock
såg kyrkan ofta i krigets våld en helig verksamhet, och
soldade verldsliga stridsmän för sin sak. Dess målsmän
hade ock svårt att skilja kyrkans sanna fördel och
fäderneslandets verkliga väl från de skefva åsigter och åtgärder som
ingåfvos af verldslig vorden andelighet och borgerligt parti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
