Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
af dyrbarheter, af monstranser, kalkar m. m. och allt
befintligt mynt borde till konungen inlemnas emot nu erhållande
lånebevis och framtida betalning. Detta lån upptogs medan
ännu Lybecks ombud qvarlågo i Sverige, väntande på
betalning). Utom hvad sålunda i obestämd summa inkrafdes,
ålades äfven vissa afgifter. Konungen hade ock hört att
biskop Brask hade penningar utestående i Lybeck, och begär
af dessa försträckning: biskopen nekade sig ega dessa
penningar”). Af biskopsborden kräfdes äfven bidrag: ett kraf
som emedan det var ovanligt, väckte Brasks stora missnöje.
Äfven sättet för utlagornas upptagande åstadkom stundom
missbelåtenhet: så hade konungen af Skara biskop infordrat
för ungefär halfva stiftets kyrkor 400 mark silfver, men
upptog af den andra hälften en afgift, hvilkens belopp var
biskopen obekant, genom tvenne lekmän, ”liksom hörde
kyrkorne till deras förläningar”. Redan förut hade ett
sammanskott lemnats af samma stifts presterskap och kyrkor, och
nu voro färdiga att aflemnas af dem utkrafda 200 oxar***).
Beskattningen gick ungefär lika öfver hela rikets presterskap
och kyrkor, och missbelåtenheten var lika allmän.
Biskoparne Brask och Magnus Haraldsson utgjuta sig i bittra
klagomål. Hos Per Sunnanväder blef missnöjet handling, och
jemte hans tillgifvenhet för Stureslägten var kyrkans förtryck
en åtminstone föregifven orsak till de upproriska stämplingar,
som vållade hans och Mr Knuts afsättning och flykt till Norge.
När vid början af 1524 konung Gustaf ville företaga
rustningar till krigståg emot Gottland, hvilket krigståg ock
skedde men misslyckades, vände han sig åter till biskoparna
för att erhålla penningar. Valde biskoparne af Upsala,
Strengnäs och Åbo förpligtade sig, emedan ”rikets och kyrkans
fullkomliga frid berodde på detta företags lyckliga utgång,” att
*) Link. Bibl. hand’. 2, 200. 202. Thyselius 1. c. 1,
1.
**) Link. Bibl. handl. 2, 199. 196.
***) Skand. Handl. 17, 161.
Sv. Reform. Hist. I.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
