Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Men icke blott sådana allmänna frihetsuppmaningar
voro inom Sverige vid denna tid för reformationens sak
verksamma. Vi hafva sett, huru Mr Lars väl visste hvad han
tänkte och ville. Resande, inhemske och främlingar, som
besökt Tyskland kunde noga förtälja om sakernas skick
derute. Luthers och andres mot påfvedömet och dess lära
och författning kämpande skrifter inkommo, och lästes med
begärlighet. De voro välkomna i klostren, ibland städernas
borgerskap, äfven hos mången bland kyrkans presterskap och
ibland ridderskapet och adeln. Vi finna spår till Lutheranism
äfven der, hvarest de egentlige reformatorerne icke kunnat
verka. Kanske var, utom Stockholm, Linköpings stift det
mest blottställda. De stora handelsstäderne Söderköping och
Kalmar lågo öppna för utländska inflytelser: så äfven Visby,
medan det i början var stängdt för sin biskops vård: den
krigsmagt, som en tid var samlad i dessa landsändar,
underhöll ock trotsigheten emot kyrkans välde. Biskop Brask
klagar, att omkring Kalmar Lutheranerne spridde
villomeningar och upplöste kyrkotukten. Han hade fått höra, att
hospitalsbröderne i Söderköping ämnade utskicka tvenne af de
sina till Tyskland, för att der fullborda sina studier. Den
ene af dem påstods i predikningar hafva yttrat sig gynnsamt
för Lutherska villfarelsen, hvarföre biskopen strängeligen
förbjöd priorn att tillåta dem lemna fäderneslandets gränsor
utan konungens och särdeles biskopens tillstånd, emedan så
många orter i Tyskland voro smittade af detta kätteri. Men
vore deras utresa nödvändig, så borde de dock förut
infinna sig hos biskopen. Berendt v. Melen, som hade
Kalmar i förläning, förmanas af biskopen att icke tillåta
presterna tvingas att i äktenskap sammanviga personer som vore
närmare skylda än till fjerde och femte led, såsom
kyrkolag och sedvana stadga, ”ändock månge af Luthers parti fara
med sådan och mycken annan villa, hvilket ock dernere
klagas mycket ske”. En dominikanermunk ifrån
Skenninge hade under det han insamlade almosor på landsbyg→
-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
