Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
Disputationen rörde de vigtigaste läror, i hvilka
påfviske och Lutheraner skilde sig ifrån hvarandra, och fördes
med stor häftighet, och var Olof deruti sin motståndare
öfverlägsen, att han utur den heliga skrift bevisade sina satser”).
Berättelsen om denna disputation anföres, emedan
saken sjelf har stor trovärdighet. Det öfverensstämde med
konungens handlingssätt så länge han icke förklarat sig för
någondera sidan, att låta deras kämpar mäta sig med
hvarandra, och derigenom äfven sjelf förskaffa sig säkrare insigt.
Detta måste ock hafva varit den stridslustige Olofs och de
med honom lika sinnades önskan, ty för dem var redan
striden en seger, och ett medel att fästa uppmärksamheten på
deras lära. Det är den vanliga skilnaden mellan det gamlas
och det nyas anhängare, och deras ensidiga både förtjenst
och fel, att de förre lita på saken såsom skydd för sig,
och de senare på sig såsom skydd för saken.
Hvad som
af Rasmus Ludvigsson anföres om Brasks missnöje med
erkebiskopen derföre att han tillåtit denna disputation, och
således dragit det redan inom kyrkan afgjorda under ny
skärskådan och dom, är också med dennas tänkesätt enligt.
Men de äldsta källorne hafva mycken förvirring i afseende
på denna händelse. Tegel**) anförer den, men misstager sig
――――
Göran (Roos) och kantorn Erik Geting en berättelse om blodbadet (Skand.
Handl. 2, 3). År 1526 var han ännu scholasticus (L. c. 16, 67). År
1531 kallar han sig sjelf sacræ theologiæ trinitatis professor (Thyselius,
1. c. 2, 24). Han hade äfven en prebenda vid Strengnäs domkyrka (L.
C.
2, 94). Hvarest han förvärfvat doktorsgrad, är icke bekant.
Får man antaga att han dog vid omkring åttatio års ålder, så är
sannolikt att han är samme man med den magister Petrus Johannis
Galle, hvilken år 1487 höll föreläsningar vid Upsala universitet öfver
Aristotelis logik, och senare äfven öfver Aristotelis fysik, efter hvilka
föreläsningar ännu finnas anteckningar ibland Upsala akad. bibliotheks
handskrifter. (Jfr J. M. Fant, Observationes sel. histor. Succ. illustr. p. VI
pag. 58). Var han då mot trettio års man, så skulle han 1527, när han
sista gången kämpade med ord och skrift varit mot sjuttio år gammal.
*) ”De nappades häftigt, dock behöll Olof mest öfverhanden, efter
han ingen proposition ville tillåta, utan den vore utur den heliga skrift”.
(Rasmus Ludvigsson).
**) 1, 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
