Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Men att skriften somligstädes synes svår, det kommer
ej deraf att den i sig sjelf är mörk, utan af vår
oförståndighet och oförfarenhet. ”Det är icke solens skuld, att den
som kranka ögon hafver, icke kan se uppå henne: hon är
ju klar nog i sig sjelf, och görs ej behof att hon varder
upplyst och förklarad”. Lärarne skola uttyda skrift med
skrift, den skrift som synes mörk och obegriplig med
den skrift som är klar och begriplig. När det heter (2
Petr. 1, 12) att ingen skrift kan utläggas efter någon mans
sinne, utan att heliga menniskor hafva talat rörde af den H.
Anda, så följer deraf att blott den som utgifvit skriften kan
uttyda den.
Detta sker när skrift tydes med skrift.
Visserligen hade apostlarne förordnat mycket inom
församlingarna, som icke vardt skrifvet. Men ingen kan säga
hvad detta var, med undantag af några stycken. Och vi
behöfva ej heller veta det; ty hade det behöfts, så hade
det väl blifvit nedlagdt i den heliga skrift.
Några saker äro ännu i bruk ifrån apostlarnas tid
såsom att hålla söndagen helig, fira påsk- och pingsthögtid
m m.; men på dessa beror ej vår salighet. Andra äro
förändrade, såsom att icke äta blod, att ingen åtskilnad var
mellan prester och biskopar. I forntiden var det ock så,
att när prest bedref uppenbar last, afsattes han och
räknades ej mera för prest: nu säger man, att han väl ej mera
får bruka embetet, men likväl är prest. Den biskop eller
prest som bekymrade sig med verldslig omsorg, sattes ifrån
embetet: detta hålles nu icke mera. Den som gaf penningar
för att varda biskop eller prest, afsattes, äfvensom den som
penningarna mottog: nu må ingen blifva biskop med mindre.
han skall gifva påfven penningar. Påfven Marcellus
förordnade tjugofem män i Rom, hvilka kallades kardinaler, de der
skulle döpa dem som öfvergingo till kristendomen, och
begrafva de döda: ”nu ar en sådan förändring skedd med
dessa dödbegrafvare och döpare, att de äro konungar och
förstar”.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
