Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
den heliga skrift. Tyska ordens högmästare hade affallit,
förvandlat östra Preussen som tillhörde orden, till ett ärftligt
hertigdöme, och förmält sig med Danska konungen Fredriks
dotter. Öfverallt gjorde Luthers lära framsteg, och
mångenstädes höll endast den verldsliga magtens våld en öppen
förklaring tillbaka.
Den främste och mägtigaste af Europas förstar,
kejsaren Karl V, var förklarad fiende till vesterländska kyrkans
öfverhufvud, påfven, och med honom i öppet krig. Af
denna sistnämnda kunde man icke nu vänta verksamt beskydd.
Vid den tid då Vesterås riksdag öppnades, bör tidningen
hafva anländt till Sverige, att Rom var eröfradt och påfven
fånge, samt huru den krigshär, som med svärdets magt innehade
den stad, hvilken man vördade såsom kristenhetens
hufvudstad, hade i sjelfsvåldigt gäckeri utropat Luther till påfve.
Huru kejsaren ämnade förfara med kyrkans angelägenheter
kunde icke med säkerhet förutsägas. Brytningen mellan
kejsaren och påfven var så hastig och oförmodad att man i
denna tid, som trotsade all andelig magt, kunde vara
förvissad det en förlikning icke skulle kunna komma till stånd, utan
den förut bestående kyrkans skada.
Hvilka farhågor ställningen inom landet måste ingifva
Roms anhängare är i föregående bok tillräckligt visadt.
Men de Lutherskt sinnade hade icke heller några
säkra förhoppningar att med seger gå ur striden.
Dalkarlarnes missnöje, utslaget af konungens försök att vid
burspråket i Upsala våren 1526 vinna Upländska allmogen,
påfvedömet tillgifna mäns såsom biskopens af Linköping, valda
biskopens af Skara, rikshofmästaren Thure Jönssons m. fl:s
inflytande ibland adeln och i Götalanden, kunde lätt stämma
tänkesättet emot reformationen, och vända riksständernas beslut
till det föregifna kätteriets undertryckande. På dessa
dagars händelser berodde icke allenast den nya lärans öde,
utan ock dess förkunnares frihet och lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
