Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
den heliga fadrens dunderslag, som äro interdikt och
bannlysning, så att kyrkans personer bekommit sitt igen. Men
fölle de från påfven, som vore deras yttersta tillflykt,
lifankar och försvar, så hade de eldar och ris på alla sidor,
exkommunikation ifrån Rom, och föga bättre än träldom
här hemma.
De vacklande drogos till den starkares mening, och
man stannade vid en åtgärd, som har för mycken likhet
med biskop Brasks beteende i erkebiskop Trolles sak vid
Stockholms riksdag 1517, för att icke vara hans förslag.
De närvarande uppsatte protester emot alla de beslut, som
kunde innebära våld emot kyrkan, affall ifrån påfven eller
gunst för Lutherska kätteriet. Dessa protester återfunnos
femton år derefter i Vesterås domkyrka”).
Hade Brask varit lika stark i öppet och oförbehållsamt
motstånd mot hvarje inskränkning i hvad han kallade
kyrkans frihet, som han var det i sin tro på påfvedömets
slutliga seger, så hade sannolikt kyrkoförbättringen i Sverige
fordrat vida svårare strider, och segren varit mera dyrköpt.
Ständerne samlades till riksdagsförhandlingarna i
dominikanerklostrets samlingsrum eller konventstuga. Konungens
kansler, erkedjeknen Laurentius Andreæ uppläste konungens
framsättningar till ständerna. Deri talas om riksstyrelsens
svårigheter och om de orättvisa beskyllningarna mot
konungen, ibland hvilka upprepas och vederläggas de som
angingo kyrkan och tron.
Dessa beskyllningar voro): 1. Om borgläger i klostren.
Dertil var rikets nöd orsaken. Ville Gud gifva riket
säkerhet och ro, så skulle konungen ingen dermed betunga.
*) Rasmus Ludvigsson, Konung Gustafs historia. (Handskr.). Den
vanliga sägen att de blifvit gömda under kyrkogolfvet bekräftas ej af
Rasmus, som annars ej plägar förtiga hvad som kan vara förnedrande
för de påfviska biskoparna.
**) Stiernman, Riksd. och mötens beslut 1, 56 M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
