Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPItlet.
Verkställandet af andra och tredje punkterna
af Vesterås recess.
Det tillhörer oss nu att framställa huru besluten om
reduktionen af kyrkans egendom m. m. verkställdes. ᏙᎥ
betrakta här saken i ett sammanhang utan att inskränka oss
inom någon viss tid, utom att redogörelsen för biskopars och
kanikers gods inskränkes till omkring år 1544, då en
förändring inträdde, som längre fram skall omnämnas.
Så snart de i Vesterås närvarande biskoparnes
samtycke till recessen var gifvet, gick konung Gustaf genast
vid riksdagen att af dem fordra deras slott. Det Vesterås
kyrka tillhöriga Grönsö hade han, såsom i det föregående
är nämndt, redan inne. St. Eriks borg vid Stäke,
erkebiskoparnes fäste, var längesedan förstörd, och Johannis M.
bortresa hade för öfrigt lemnat konungen temligen fria
händer med erkebiskopsdömets inkomster och besittningar. Nu
begärde konungen af Magnus Sommar det Strengnäs kyrka
underliggande Tynnelsö, hvilket han redan en gång eröfrat
ifrån Danskarna, men sedan återlemnat. Biskopen förklarade
utan betänkande sig gerna vilja lemna detta och hvad af hans
inkomster och besittningar konungen för öfrigt kunde önska.
Konungen vände sig sedan till Magnus Haraldsson af Skara,
af hvilken han äskade Leckö: äfven af honom fick han ”i
_det mesta behagliga svar”. Nu kom ordningen till biskop
Brask, af hvilken konungen fordrade Munkeboda. Biskopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
