- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
54

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54
Händelserne under året 1528 bevisade ock, huru nu
alla hinder för att dels börja, dels förbereda en ny ordning
voro undanröjda.
Året började med invigning, utan att man vidare
väntade på konfirmation ifrån Rom eller från någon metropolit,
af de redan 1522 valda biskoparna i Skara och Strengnäs,
till hvilka ock nu kom, sedan den förut valde afträdt,
såsom biskop af Åbo Mårten Skytte, f. d. dominikanermunk
och ordens generalvikarie i Sverige, hvilken berättas under
utländsk resa hafva blifvit bekant med och vunnen för
kyrkoförbättringens sak, och genom benägenheten för denna
hafva förvärfvat konung Gustafs förtroende. Men icke
allenast den vunna friheten och tryggheten, utan ock folkets
otålighet förmådde konungen att nu påskynda
biskopsvigningen,
hvilken ock måste föregå, om konungens egen
kröning skulle enligt gammal sed kunna verkställas. De valde
biskoparne sjelfve, åtminstone Magnus af Strengnäs, voro
dock tveksamme. Men Konungen lemnade dem blott
valet emellan vigning eller afsägelse”), i hvilket senare fall
han ville söka finna någon annan man till embetet.
De tre biskoparne vigdes i Strengnäs domkyrka d. 5
jan. 1528 af biskop Petrus Magni i Vesterås.
Denne var
efter påfvisk sed lagligen vigd i Rom. Man ville icke bryta
med kyrkans urgamla ordning, ehuru man åsidosatte hvad
man med skäl ansåg vara Romerska biskopens obehöriga
anspråk: och i denna varsamhet bevarade man åt Svenska
protestantiska kyrkans biskopar, genom handpåläggning af
redan vigd biskop, den så kallade apostoliska successionen **).
”Allmogen vill näppeligen längre vara tillfreds, att icke hafva
smorda biskopar, ändock denna smörjelse i sanningen föga af nöden är.
Derföre, om akten blifva vid eder electionem, synes oss likt vara,
att J låten eder i denna vinter viga och smörja”, m. m. Kon. Gustafs
bref till valda biskopen af Strengnäs d. 7 nov. 1527. Thyselius L. c. 1, 133.
*) D. ä. biskopsradens fortgång inom kyrkan i oafbruten ordning
ifrån apostlarna och de män, som genom deras händers påläggning först
ordinerades till kyrkans biskopar. Om de Svenska år 1528 vigda
biskoparnes vigning icke var kanonisk, d. ä. öfverensstämmande med kyr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free