Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
bort göra det. Ännu hade han således icke lärt, huru litet
på medelvägen kunde uträttas”).
Paulus Eliæ, som flitigt åberopar St. Britas
uppenbarelser, hvilkas spådomar nu ginge i fullbordan, och som
söker vinna konung Gustaf genom den förklaring, att han
icke trodde honom i vrång mening hafva gifvit dessa
spörsmål, utan på det kättarne måtte kännas och bemärkas,
tillägger dock vid slutet, tydligen i anledning af besluten i
Vesterås, tolf till konung Gustaf ställda spörsmål*), hvilkas
allmänna innehåll kan sammanfattas i detta ena: om
kyrkans ordning och hierarkiens magt icke kan och får bestå,
med hvilken rätt kunna eller få den borgerliga ordningen
och konungamagten ega bestånd?***).
Det var dessa spörsmål, som framkallade ett svar af
Olaus Petri, undertecknadt d. 27 maj 1528+), i hvilket han
med styrka och klarhet, och en oväntad måtta i
behandlingen af sin motståndare gendrifver hans satser. Då Olof
få år förut i ungdomsöfvermod förkunnat, att ingen före
honom predikat sanningen i Sverige++), så förtjena följande
hans ord i denna hans skrift uppmärksamhet, såsom bevi-
*) Genast i början väcka dessa svar betänklighet, då man finner
huru Paulus El., förmodligen missledd af en dålig afskrift af spörsmålen,
i det första i stället för frågan om heliga mäns lärdom uppställer den,
om man må undfalla heliga mäns ben, och utbreder sig i försvar för
helgonlemningar. Sjunde spörsmålet vränges derhän, att der frågas, om
menniskan kan varda salig för sin aflat, och får himmelriket utan Guds
nåd och miskund.
**) Aftryckta hos v. Troil L. c. 1, 151 fr.
***) De sju första spörsmålen ifrågasätta, med hvilken rätt förstarne
öfva våld emot sina undersåter, såsom vore denna rätt dem gifven af
Gud, och grundad i den heliga skrift. Det åttonde frågar, hvarföre
klericiet icke må besitta rikedomar, då likväl blott i dessas missbruk är
synd. Nionde och tionde angå löftena, hvarföre de icke må hållas som
frivilligt gifvas. Elfte, hvarföre från klerkerna borttages hvad som icke
är dem tillfallet som vrak utan som godt förvärf. Det tolfte, hvarföre
icke, lika väl som förstars rätt att ordna i verldsliga ting, man må
medgifva prelaternas att bestämma hvad nyttigt är för Guds buds befordran.
Troil L. c. 156-183. Vi anföra vid denna och följande skrifter
endast deras oss bekanta senaste aftryck
++) Jfr Första Afd. s. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
