- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
78

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78
barheterna ur klostren och sedan låtit stänga dem, att ingen
skulle der messa: så hade han gjort i Skeninge. De
föreslå derföre konungen att uppoffra denna rådgifvare för att
blidka sinnena: det vore bättre att han allena blefve
straffad, än att månge andre skulle lida för hans skull*).
Denna framställning förmådde ej rubba konung Gustafs
förtroende för de män, som ledde hans rådslag och beslut i
kyrkans angelägenheter. Upproret dämpades efter några
veckor, sedan han godkänt den öfverenskommelse, hvilken å
hans vägnar riddarne Holger Karlsson och Måns Johansson,
Linköpings domkapitel, och Östgötastädernes borgmästare och
råd jemte några häraders ombud ingått med de missnöjda.
Han förpligtade sig att icke låta i riket införa eller der
stärka något kätteri, eller låta predika någon okristlig lära, utan
blifva vid Guds rena ord och goda gamla kristliga
sedvänjor: han ville vidblifva hvad den i Vesterås gjorda och af
folkets egna fullmägtiga godkända recessen innehåller **).
Konungen kunde utan dubbelhet i ord och handling
ingå på dessa vilkor, då ännu oafgjordt var hvad som var
kätteri eller ren lära, och då man å båda sidor medgaf att
rena Guds ord skulle vara sanningens källa. Vi kunna ei
underlåta att i sammandrag anföra den förklaring han inför
rikets ständer afgaf efter oroligheternas stillande, vid
riksdagen i Strengnäs ***).
Konungen ingick i ett vidlöftigt försvar för Vesterås
recess, vid hvilken han förklarade sig orubbligt vilja
förblifva: det var det vilkor, på hvars grund han emottagit
Sveriges krona.
Det vore ock honom mycket emot, om
någon annan lära predikades i riket än rena Guds ord och
evangelium, hvars predikan folket sjelft begärt vid Vesterås
riksdag: gerna ville han ock ännu tillåta, att lärde män i
riket måtte samlas och derom undersöka. Man anklagade
-
*) L. c. 194, 197.
**) L. c. 1, 205.
***) I juni 1529.
-
Stiernman 1. c. 98-115.
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free