Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
vådliga Lutherska kätteriet: de protesterade emot den
vigning af inträngda erkebiskop och biskopar, hvilken de sjelfve
”af stort öfvervåld och räddhåga, som väl finnes uti en
beständig man”, nödgades verkställa: de protesterade mot
Svenska messans bruk, klerkernas beskattning m. m., förklarade
kraftlöst och ogildt allt, äfven hvad de sjelfve gjort eller
nödsakades göra emot Romerska stolen och kyrkan, hvilken
de ville erkänna såsom ”sin moder och menighets regentinna”.
Denna protestation uppsattes, ”Herr Gustafs, Sveriges
rikes konungs, heder och vördning alltid oförkränkt”, inför
den bekanta Dr Peder Galle och kaniken Torger Gudlachi”).
Den var icke ämnad att offentliggöras, om icke vid en
sakernas förändring som kunde göra ett sjelfförsvar nödigt. Den
var en ny frukt af denna sedliga förslappning på kyrkans
höjder, hvilken vi redan haft mer än ett tillfälle att
anmärka: den kyrka, hvilkens målsmän skyddade sig genom
sådana medel, kunde ej påräkna bestånd. Det är ovisst,
huruvida eller när denna protestation kom till konung
Gustafs kännedom. Biskop Petrus af Vesterås innehade sitt
embete, ehuru bunden i sin verksamhet, till sin död 1534,
och efterträddes följande året af Henricus Johannes, till
börden Norrman, hvilken år 1529 såsom dominikanerordens
lector och general-vicarius underskref Örebro mötes beslut, och
snart blef en af de ifrigaste reformatorerna. Biskop Magnus
Sonimar af Strengnäs, medlaren vid Vesterås riksdag 1527,
fängslades af konungen, vid dennas andra förmälning år 1536,
såsom det uppgifves, för sin trofasthet emot Romerska
kyrkan, frigafs efter åtta månader, men återfick ej embetet,
utan fick nedsätta sig i Krokeks kloster, hvarest han, försedd
med tillräckliga inkomster af konungen, i ostörd trosfrihet
tillbragte sin återstående lefnad; han dog omkring år 1543.
Stiftet anförtroddes år 1536 åt Mr Bothvid Suneson. Han
hade förut någon tid varit kanik i Linköping, och var i vän-
―
*) Thyselius 1. c. 2, 18. 21 f.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
