Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Mr Olofs tunga och penna kunde vid hans
ungdomliga hetsighet lätt förlöpa sig. Konung Gustaf tyckte sig i
Olofs Svenska krönika som på 1530 talet utkom finna
åtskilliga förebrående hänsyftningar på sig: Olof skonade icke
i sina predikningar konungen: hans tryckta predikan emot
eder och Guds försmädelse gaf honom flera skarpa hugg,
och framkallade ett förbud till reformatorerna, såsom förut
ett sådant utfärdades till Brask, att utgifva något af trycket
utan konungens tillåtelse”).
Konungens missnöje med reformatorerna öfvergick till
missnöje med det sätt hvarpå reformationen bedrefs, och med
den oro som deraf ofta väcktes. De predikanter, som
enligt Örebro mötes beslut utskickades till församlingarna
att biträda oskickliga prester, voro icke alltid nog
mognade för att med sans och foglighet sköta sitt kall, och
voro väl icke heller alltid välkomne hos de kyrkoherdar, i
hvilkas embete de skulle inträda. Reformen föregick
undervisningen om dess nödvändighet, och konungen synes äfven
af denna undervisning hafva väntat nog hastiga frukter. Han
hade hoppats att den nya läran skulle kunna besvärja den
upprors- och tvedrägtsanda, som under de föregående
tiderna, ofta underblåst af kyrkan emot det borgerliga samhällets
styresmän, skakat folkets sinnen, men han fann
reformatorerna sjelfva ej sällan missnöjda med hans åtgärder och fann
dem med oskonsam öppenhet uttala sitt missnöje. Han
mötte motstånd från de nya biskoparnas sida, och erinrades
derom att konungen genom för stor förminskning af deras och
domkyrkornas inkomster, genom indragande af för många
kanonier och prebenden, hade, på samma gång han fordrade
att de skulle förse kyrkorna med predikanter, för dem gjort
svårt eller omöjligt att uppfylla denna fordran. Han såg
huru lätt i Danmark år 1536 biskoparnes magt blef full-
*) Thyselius 1. c. 2, 116. f. Ännu fort for Mr Olof att som
diaconus vara predikant vid Stockholms storkyrka: år 1539 lät han
prestviga sig af biskop Bothvid i Strengnäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
