Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
ville beskydda honom; men konungen, saknande skickligt folk
och omgifven af förrädare, måste inom sig dölja sin
vedermöda, ”som en quarnsten på sitt hjerta”, och hafva fördrag
med Mr Lars. När konungen ville efterhålla en oärlig
kamrerare, hade Mr Lars frågat honom i ögonen ”hvad H. M.
ville då med så många penningar: gode vänner vore bättre
och nyttigare än många penningar”. I början hade ock Mr
Lars yttrat det biskoparne icke borde hafva större magt än
konungen ville unna dem, men sedan hade han gått som
kräftan baklänges och yrkat för biskoparna anseende samt
oberoende magt och välde, ehuruväl han visste att verldslig
jurisdiktion icke tillhörer dem utan folkens regenter.
Mr Lars ville således, såsom af denna sista
anklagelsepunkt visar sig, icke vid kyrkans befrielse från Roms
fortryck uppoffra dess sjelfständighet genom att ställa den i
fullt beroende af landets verldsliga regering. Förmådde han
ej att genomföra i stadgadt förhållande denna sin plan, så
gaf han dock väckelsen till den riktning, i hvilken Svenska
kyrkan sedan utvecklat sig. Hvad som hans efterträdare i
konungens gunst lägger honom till last, utmärker honom som
en bland de mest klarseende och djupsinniga bland
protestantiska kyrkans första författningsordnare.
Gemensamma anklagelser mot Mr Lars och Mr Olof *)
voro, att den senare genom bikt erhållit underrättelser om
Tyska borgares i Stockholm stämpling emot konungens lif
1536, men så väl han som Mr Lars, åt hvilken denna
underrättelse blifvit meddelad, förtegat den, att de skulle haft
del i bildstormandet i Stockkolm 1524, att de plundrat
kyrkor och kloster och nedbrutit altaren, m. m.
Särskildt anklagades Olof för sin krönika och sina
predikningar. I den förra syntes han konungen, enligt hvad
*) Mr Lars anklagas ock för att hafva förmått konungen antaga
den till denna befattning oskickliga Mr Olof till sin kansler, då han sjelf
för sin höga ålder ej längre kunde vara det. Olof blef konungens
kansler i juni 1531, då han nedlade sin tjenst som Stockholms råds
sekreterare, han tog afsked 1533.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
