- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
113

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443
en Tysk, antingen af Olai Stockholmska åhörare eller af
invånarne i hans födelsestad, hvarest domen fälldes, uppgingo
till konungen att bedja om de dömdas benådning. Denna
gafs ock slutligen emot dryga penningeböter, hvilka Olai
vänner i Stockholm för honom erlade, men Mr Lars af egna
tillgångar, hvilka dock derigenom nästan alldeles medtogos,
utbetalade.
Laurentius Andreæ afträdde efter detta sorgespel ifrån
det offentliga lifvets skådeplats. För hans verksamhet fanns
under den närmast följande tiden ingen plats, och hans
ålder berättigade honom till hvila. Han drog sig tillbaka till
Strengnäs efter nära sjuttonårigt deltagande i kyrkans och
statens offentliga angelägenheter, och tilibragte der i stillhet
de sista tolf lefnadsåren till sin död d. 29 april 1552, några
dagar efter Olai Petri bortgång ur lifvet). En upprättelse
af Laurentii minne inför efterverlden gaf redan konung
Gustafs son Karl IX, då han icke ville tillåta anklagelsen och
domen emot honom och Olaus intagas i den hans faders
historia, som af honom granskades. Men knappast har ännu
full rättvisa vederfarits den man, hvilken har den förtjensten
att först hafva inledt Svenska kyrkans reform, och inledt den
på den bana af sans och måtta, hvarpå den, ehuru under
fortgående strider, till mesta delen framskridit.
Konungens åtgärder i afseende på kyrkans
angelägenheter leddes nu till en tid förnämligast af hans nya kansler
v. Pyhy; men den verksamhet, af hvilken man förespeglade
konungen en fullkomligare och till landets upplysning och
lugn mera ledande förbättring, anförtroddes åt G. Norman.
⚫) Messenius 1. c. 5, 85. 106. Då i anklagelsen mot Laurentius
heter att han för sin höga ålder nedlade sin befattning som konungens
kansler år 1531, så vore man frestad att tro honom hafva varit äldre
än de senare uppgifterne antaga. Han skulle enligt dessa då hafva
varit omkring 50 år, omkring 60 då han återvände till Strengnäs och
omkring 70 vid sin död. Dödsdagen uppgifves enligt Messenius 15, 116;
men ej med full visshet.
Sv. Reform. Hist. II.
-
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free