Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
uppgifves, broder till biskop Johannes eller Jöns Magni
derstädes, den skickligaste och mest oförskräckte. Öppet förklarade
han sig mot de vid denna tid införda nyheterna i kyrkan, utan
att vi kunna afgöra om han som redan 1537 ansågs vara det
gamla tillgifven, var egentlig papist eller tillhörde det icke
obetydliga parti, som hittills gillat förändringen i kyrkans
ställning, men stannade bakom den framåtskridande reformen.
År 1544 kom Mr Thore åter i konungens ogunst genom sin
öppna kamp emot den nya läran, och endast biskopens löfte
om hans tystnad för framtiden afvände svårare följder. Fyra
år senare försökte i Wadstena G. Norman och Claudius Hvit,
biskopens efterträdare, att öfvertyga och vederlägga honom.
Nu skickades han till Stockholm, jemte en Andreas Haquini,
och inspärrades derefter i fängelse på Gripsholm, hvarest
han qvarhölls till 1554, då han efter en disputation med
M. Agricola och P. Juusten, och derpå följande återkallelse,
frigafs och fick tillbringa sin öfriga tid i Wadstena kloster”).
All förbindelse med Rom var nu afbruten. Till
kyrkomötena som efter reformationen utlystes till Mantua år
4537 och till Trident 4545 var Sverige icke ens kalladt af
påfven och kejsaren. Men när Tridentinska mötet efter nära
tioårigt afbrott åter skulle öppnas 1562 hade Sverige framträdt
till större betydenhet, och för påfvedömet bättre
förhoppningar börjat uppgå genom konung Gustafs död och Eriks
uppstigande på thronen. Påfliga sändebudet Gianfrancesco
Commendone, som gjort ett fåfängt besök i Naumburg, hvarest
Tysklands evang. Lutherska ständer voro samlade, hade
befallning att äfven underhandla med konungarna af Sverige
och Danmark, och begaf sig till Lybeck, hvarifrån han
begärde lejdebref för inträde i dessa riken. I Danmark
motd. 24
togs han icke. Men konung Erik svarade 24 aug. 1561
i ett bref som tycktes legaten vara ett godt förebud,
emedan det erkände honom som påfvens legat, att han gerna
*) L. c. 2, 322. Messenius 1. c. 5, 99 m. fl. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
