- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
149

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149
Gustaf 1. De klaga öfver den tunga han lade på kyrkans
egendom och personer, deröfver att messa och gudstjenst
ödelades, att kättare, som affallit ifrån kristen tro, tillätos
locka andra från denna tro, ”med sina Lutherska stycken och
skalkhet”, att i de tre rikena vore ingen erkebiskop, att flera
stift saknade biskopar m. m.
Konung Fredrik, Kristierns farbroder, var redan böjd
för reformationen, då han år 1523 mottog anbudet af
Danmarks krona. Likväl ingick han vid sitt anträde af
regeringen i alla sedvanliga förbindelser. Men vexten af det
gjorda utsädet hvarken ville eller kunde han förtaga. Den nya
lärans förkunnare fortsatte sitt verk, och isynnerhet mera
öppet ifrån år 1524, samma år Olaus Petri uppträdde i
Stockholm. Hans Tausen, ifrån denna tid af Danska
reformatorerna den främste, född 1494, Johanniterordensprest i
Antvorskov på Seland, hade blifvit utsänd till universiteterna
i Köln och Löwen, men genom läsningen af M. Luthers
skrifter dragits, emot sina förmäns vilja, till Wittenberg.
Återkommen till Antvorskov 1524 eller 25 ), började han der
sprida reformationens grundsatser. Derifrån sänd till
ordenshuset i Viborg i Jutland, utsådde han äfven der sanningens
säd. År 1524 började ock konung Fredrik reformera
kyrkan i sina hertigdömen Slesvig och Holstein, och då han,
emedan Danmark nu icke hade någon vigd erkebiskop, lät
sig kröna samma år i Köpenhamn af den landsflyktiga
Gustaf Trolle, lät han likväl vid samma tid af en prest inför
sig hålla evangelisk gudstjenst. Det var förgäfves att
biskoparne nu beslöto med större ifver än hittills hämma
Lutherska kätteriet, fängsla eller på annat sätt straffa dess
förkunnare, förbjuda utifrån kommande skadliga böcker, och
*) H. Knudsen, Bidrag till den Danske reform. historien. (Annaler
for Nord. Oldkyndigh. og Hist., 1847). Dessa bidrag jemte Münter, Den
Danske ref. Historie, samt i några punkter Allen, Haandb. i Fædrel.
Hist. Uppl. 4, ligga till grund för denna framställning, så vida ej andra
Lällor åberopas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free