Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
förbjöd honom att vidare der predika, kallades han till
Malmö af borgmästaren Jörgen Kock, med hvilkens tillåtelse
han predikade i ett kapell, beläget å en rådet tillhörig äng
utanför staden. På borgerskapets begäran uppläts. för
honom ett kapell inom staden, och när detta icke rymde
åhörarena, utverkade man af konungen tillstånd att få begagna
Simeons och Jude kyrka, hvarest man började sjunga Danska
psalmer och hålla Dansk messa. Slutligen medgaf
kyrkoherden i St. Petri kyrka att Klas der måtte få hålla
aftonsångspredikningar. Likväl synes han ännu blott varsamt
hafva uttalat sina åsigter, ehuru nog öppet för att af
erkebiskopen blifva förvisad från Malmö år 1527.
Reformationens sak hade nu äfven inom Danmark
slagit fasta rötter, hvarföre ock konung Fredrik beslöt att vid
herredagen i Odense, som öppnades den 1 aug. 1527, några
veckor senare än Svenska riksdagen i Westerås, skaffa den
laglig frihet.
I ett tal till biskoparna vid herredagens
början förmanade han dem att bättre än hittills vaka öfver
evangelii predikan. Den gamla vantron vore i Tyskland
afskaffad genom Luther, äfven annorstädes vore påfvedömets
bedrägerier uppdagade för allmänheten. I Danmark vore
ock en allmän klagan, att presterne i stället för Guds rena
och oförfalskade ord föredrogo för folket menskliga fabler,
traditioner, de orimligaste underverk och jertecken. Väl hade
konungen lofvat att beskydda den katholska och Romerska
religionen i riket, men dermed hade han icke förpligtat sig
att värna de fabler och villfarelser, som insmygt sig i
kyrkan och ej voro komna af Guds ord. Han hade lofvat att
beskydda biskoparnas stånd, värdighet och privilegier; detta
ville han hålla. Men då i dessa riken den kristna läran
enligt Luthers reform slagit så djupa rötter, att den icke
utan blodsutgjutelse och största fara för rike och folk kunde
undertryckas, så vore hans konungsliga vilja att intilldess ett
allmänt möte blefve utskrifvet, begge religionerne, den lu
therska och den påfliga, skulle vara tillåtna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
