Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
öfversedd af konungen, underställdes granskning af
Wittenbergs theologer och med deras godkännande af Bugenhagen
medfördes till Danmark. Den nya kyrkostyrelsen blef
beroende af konungen: bredvid superintendenten, som skulle
utses af stadspresternas valmän, ställdes sedan stiftslänsmannen,
som skulle besörja om kyrkogodsen och andra verldsliga
angelägenheter, och jemte superintendenten hafva uppsigt öfver
kyrkoinkomster, skolor, hospitaler, presternas
embetsförvaltning, samt i deras embeten bekräfta de valda eller kallade
och af superintendenten pröfvade sockenpresterna.
I Norge visa sig inga spår af reformationsrörelser
förrän 1528 i Bergen en munk började predika den nya läran.
Konung Kristiern II, då han 1534 uppträdde som den
påfviska kyrkans försvarare, gjorde sitt första försök i Norge,
och fann mycket deltagande. Denna kyrkas stöd var
Trondhems erkebiskop, Olof den heliges representant, ifrån år 1523
Olof Engelbrektsson, densamme som länge beskyddade P.
Sunnanväder och Mr Knut. Konung Fredrik gjorde inga
försök till Norska kyrkans reform, men Odense herredags
beslut ansågs äfven gällande för Norge. Efter hans död
underhöll erkebiskopen förbindelser med Kristiern II:s vänner,
under det en del af landet hyllade Kristian III. Sedan
denne underlagt sig Danmark, vände han sina vapen emot
erkebiskopen, som nu förgäfves önskat en förlikning, flydde
till Holland, och dog i landsflykt 1538. Norge lades nu,
genom Danska konungens och rådets egenmägtiga beslut,
såsom lydland under Danmark, hvars kyrkas författning och
ritual der infördes, och småningom, nästan omärkbart, ehuru som
det synes, icke öfverallt utan motstånd, omvändes folket ifrån
påfvisk tro och bekännelse. Erkebiskopsdömet i Trondhem
upphörde, superintendenter sattes i biskoparnas ställe. Tvenne af
biskoparna ingingo i den nya ordningen med bibehållande af
sina platser, Johan Reff af Opslo och Geble Pedersen af
Bergen, hvilken senare, förut vald af kapitlet men icke kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
