Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
mare anslöt sig till Lutherska reformationen, icke knutit
närmare samband med trosförvandterna utom landet. Dess
reform hade gått sin egen gång, och kunde icke bringas till
full öfverensstämmelse med främmande mönster. Kyrkans
bekännelse var och förblef obestämd, utom i vissa punkter.
De invecklade politiska förhållandena rättfärdiga konung
Gustafs varsamhet att ej sluta sig alltför nära till det Tyska
protestantiska förbundet. Och inom tre år efter hans död
hade konung Erik redan dragit sitt svärd emot den
närmaste trosförvandten, Danmarks och Norges konung.
Allvarliga pröfningar saknades dock ej, äfven inan man
med större skäl befarade jesuitismens inträngande. En annan
föga mindre farlig fiende, Kalvinismen, väckte tidigare oro
och strid. Det var erkebiskopen Laurentii Petri d. ä.
oförgängliga ära att afvärja den ena af dessa fiender, och rusta
kyrkan till strid emot den andra, under det han skyddade
dess lagar mot ingreppen af yttre magt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
