- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
194

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494
kebiskopen försäkrar likväl redan i början af 1563 att han
till konungen öfverlemnat till bekräftelse sitt kyrkolagsförslag:
det är sannolikt att Beurrei inflytande då ännu hindrade dess
godkännande, och att de följande årens oro ej tillät frågan
vidare upptagas”).
Biskoparne gåfvo väl, med den myndighet dem tillkom,
hvar inom sitt stift, föreskrifter för skick och ordning: dessa
voro ock i öfverensstämmelse med hvarandra, emedan de
dels hvilade på vissa allmänt godkända grundsatser och
beslut, dels alltmera bestämdes genom det vexande inflytande,
som ålder och erfarenhet, lärdom och visdom, förvärfvade åt
erkebiskopen, och som vann ökad styrka genom den
ställning hans embete gaf honom såsom kyrkans främsta man.
Kyrkan var derigenom redan mot slutet af konung Gustafs
tid temligen enig i kyrkoseder, likasom den var enhällig i
samma tro. Under den förbistring, hvarmed Erik XIV:s
regering började, under de högljudda rop på förändring i lära
och kyrkobruk, som nu höjdes, och vid hvilka man fruktade
att de skulle vinna konungens bifall, slöt sig kyrkan, som
nu åter begynte känna sig starkare efter den första
skakningen, ännu närmare omkring Laurentius Petri; och med
mera allvar, emedan behofvet djupare kändes, blef man
uppmärksam på ren lära, på enhet i kyrkobruk, på kyrkans
frihet och rätt. Den af Laurentius Petri författade
kyrkoordningen hade redan varit spridd i handskrifter, och ansetts
såsom gällande lag, inan den, så vidt man vet, af kyrkans
och statens myndigheter erhållit offentlig bekräftelse. Men
under det afvikelser från denna lag väckte missnöje såsom
stridande mot ren lära, god ordning och önsklig enhet, hade
de dock en giltig ursäkt i bristande kännedom af den icke
lätt tillgängliga lagen. Konung Johan befallde derföre att den,
*) Arboga mötes beslut. Baazii Invent. p. 302. Enligt
Abrahamus Angerm. (Refut. error. Herbesti fol. B. 5), skulle Laurentius
Petri hafva yttrat det han i mer än trettio år förgäfves bemödat sig att
få utfärda kyrkoordningen.
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free