Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
liga kyrkomöten, såsom i Örebro 1529 och i Upsala 1572
och vid flera tillfällen, vid hvilka endast presterskapet var
närvarande och deltog i öfverläggningar och beslut rörande lära,
kyrkotukt och gudstjenstens ordning, ehuru konungen dervid
hade sitt ombud, eller såsom i Stockholm 1573 sjelf
deltog i mötet, dels på det sätt att det vid riksmöte samlade
presterskapet bildade sig till kyrkomöte för att öfverlägga
om kyrkliga ärender, hvilka stundom framställdes af
konungen personligen eller genom någon af hans sekreterare.
Stundom kallades af konungen en del af biskoparna och
presterna att sammanträda och utlåta sig öfver vissa af konungen
förelagda frågor, såsom det skedde rörande Interim 1549
och konung Gustafs tredje förmälning 1552. Formen var
ännu obestämd och vacklande, och erhöll aldrig fasthet,
hufvudsakligen genom striden mellan grundsatserna om
kyrkans frihet och om dess beroende af konungamagten.
Konung Gustafs anordningar 1539 och 1540 voro det första
försöket att upprätta för kyrkan en fast öfverstyrelse, dock
såsom verktyg för konungens magt inom kyrkan: de
förföllo genast efter sin uppkomst, och sedan som förut
öfvade denne konung och hans tvenne äldre söner denna magt
utan lag och lagstadgad inrättning, likväl sällan utan genom
biskoparna och ordinarierna. Att likväl behofvet af en
bestämd andelig öfvermyndighet var känbart, visar sig deraf
att det andra försöket, ehuru ofullkomligt, skedde redan
1575 genom det i ordinantian af detta år intagna förslaget
om ett consistorium ecclesiasticum. Detta kom aldrig till
verkställighet. Det tredje försöket skedde först i följande
århundrade genom det bekanta förslaget om ett
consistorium generale.
Sedan de lagar förlorat sin kraft, hvilka under den
påfviska tiden skyddade kyrkans personer och egendom i en
frihet, som icke alltid var förenlig med borgerliga samhällets rätt
och dess styrelses styrka, låg kyrkans utvertes ordning
öppen för ingrepp af hvarje magt, som inom staten vunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
