- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
10

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40
eller annars, blef uppslaget till ett svårare oskick, då
stiftsstyrelser och patroner hade omsorgen att till obefordrade
prester utbjuda prestenkor och prestdöttrar, och göra deras
äktande till vilkor för sökt befordran. Den år 1569 af
konung Johan prestenkor beviljade arfsrätt till halfva boet
hade det skäl, såsom det angifves i ordinantian 4575 då
presterskapet derå begärde konungens bekräftelse, ”att de
skola efter mannens död vika från prestebolet” ”).
―――
2. Skolor och kunskapsodling.
Sextonde århundradets kyrkoreformation medförde i
allmänhet väckelse till eftertanka och forskning. Men då vi
vilja betrakta dess inflytande på kunskapsodlingen i Sverige,
framställa sig särskildt tvenne frågor till besvarande: hvad
gjordes för att motsvara krafvet på kunskaper och bildning,
då man af en hvar fordrade redogörelse för hans tro, och
allmänt af presterna fordrade skicklighet att predika Guds
ord; och inträffade i någon mån att indragningen eller
förminskningen i kyrkans stiftelser och egendom hämmade eller
inskränkte tillfällena till bildning för kyrkans ämnessvenner?
Det är redan anmärkt **), att konung Gustaf I, hans
främste rådgifvare Laurentius Andreæ, och stiftens biskopar
efter den råd och lägenhet de förändrade förhållandena
medgåfvo under den första brytningen i kyrkans ordning och
lif, sörjde för den odling, hvarpå den nya tiden medförde
anspråk. Den öfversigt vi nu böra taga för att fullborda
teckningen intill år 1573 och skildra det då varande
tillståndet, bör derföre till mesta delen utgå ifrån 4539 eller
den tid, då den mera genomgripande förändringen skedde.
De bildningsanstalter inom landet, hvilka den gamla
tiden lemnade i arf åt den nya, voro stifts- och stadssko-
*) Få år derefter stadgades i Örebro artiklar 1586 för Karls
förstendöme, att prestenkorne skulle sitta vid prestgället omkring ett år
(Stiernman, Riksd. och mötens beslut I, 363).
**) Afd. 2, sid. 102 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free