Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
inom två år sedan konung Gustaf ursakat sig för
anklagelsen att hafva försummat denna vigtiga angelägenhet, och ej
långt efter början af Peutingers och Normans inflytelse, börja
år 1540 tecken visa sig till en omsorg för högre undervisning.
En författare från följande århundrade omtalar att konung
Gustaf detta år upprättat Upsala akademi, som i nära tjugo
år legat öde *). För samma tid angifves ock en Holländare
Jakob Stiegler och en Olaus Magni såsom professorer i
Upsala, den förre i mathematik **). Men något förordnande
om akademiens återupprättelse eller för dessa män eller
något löneanslag för dem eller någon deras efterträdare omtalas
icke. Så vida icke berättelsen om personerna och saken
skall anses hafva uppkommit utan all anledning, så kan man
förmoda att konungen anställt dessa män i Upsala, och att
så väl detta anställande som möjligtvis något
tillkännagifvande låtit förvänta att akademiens återfödelse dermed
åsyftades. Äfven senare ville konungen, inkalla utländska lärare
för särskilda vetenskapsgrenar: så begärde han 1547 i bref
till några professorer i Rostock att de måtte öfversända en
lagfaren man, som kunde i studierna handleda Sveriges
ungdom ***).
Behofvet af ett inhemskt universitet gjorde sig
känbart utom genom den stigande odlingen, äfven genom den
ifrån Danska krigets utbrott störda förbindelsen med
Tyskland +), hvarföre konung Erik XIV d. 8 juni 1566
tillkännagaf det han beslutat i Upsala upprätta ett kollegium eller
universitet, hvars lärosalar skulle öppnas i det fordna
kapitelshuset: konungen lofvade att ”med underhåll, privilegier
*) Messenius, Scond. illustr. 5, 86.
**) Peringschjöld, Monum. Ulleråk. 2, 237. Det har icke lyckats
oss att för uppgiften finna äldre sagesman.
***) Brefvet af d. 30 mars åberopas hos Arrhenius, men han
uppgifver ej hvarest han funnit det.
Högst få Svenskar inskrefvos under åren 1564-1569 vid Tyska
universiteterna, hvartill väl orsaken ock torde hafva varit att genom
krigskostnader minskades tillgångarne för understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
