Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Männen af det halfva århundradet 1523-1573 voro
de siste hvilka Romerska kyrkan bildat, och förstlingen af
reformationens frukter. Den senare behöfver ej frukta
jemförelsen med den förra. A ingendera sidan finna vi
författare af första storleken, eller stora lärdomsljus. Den nya
tidens humanistiska bildning inträngde långsamt, men det
kan icke bevisas att reformationen hindrat den, ehuru den
till en tid motverkade den lutning till ren hedendom, som
den i början medförde. Högst ibland lärda män i Sverige
stå de tre reformatorerne först bildade af den gamla tiden,
men genom reformationen vordne hvad de voro: bland dessa
främst står äfven i detta afseende erkebiskopen Laurentius
Petri d. ä., bildad genom vidsträckt läsning, men ännu mera
bildad i lifvets skola, ett praktexemplar af denna
anspråkslösa lefnadsvishet, som mera framlägger i dagen, i
tillämpning på samhället, den vetenskapliga forskningens resultater
än det arbete hvarigenom de vunnits). Han tillhörde både
den gamla tiden och den nya: den förra slocknade under
hans lefnad, utan att dessförinnan hafva spridt någon glans;
ur den senare uppvexte omkring honom den samling af
förstar, rådsherrar och kyrkans män, som åter i omedelbar
verksamhet buro vittnesbörd om icke ringa bildning.
Männen ifrån Johan III:s, Sigismunds och Karl IX:s tid hade
sin ungdom i Gustaf I:s och Laurentii Petri d. ä. dagar.
Det vanliga måttet af de presters bildning, som icke besökt
utländska högskolor, kan ungefärligen bedömas af
latinskolornas fordringar, så vidt man får antaga att dessas hela
omfång inhemtades af alla. Den heliga skrifts grundspråk
fordrades icke. Till skolan hörde likväl icke den egentligen
theologiska bildningen, utan så vida denna inhemtades ge-
―
-
-
*) Hans skrifter vittna, under den största anspråkslöshet, om
skarpsinnighet och lärdom. Hvarifrån Hallman (Olofs och Laur. Petri
lefverne s. 118 f.) hemtat berättelsen om Laurentii disputation på grekiska
med Ryska patriarken vid beskickningen till Ryssland 1557, har det icke
lyckats mig att upptäcka. Den måste således tills vidare lemnas i sitt
värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
