Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
var särdeles allmän, då både dess format, dess dyrhet och
oförmågan att läsa skrift derföre voro ett hinder ). Redan
tidigare föreslog Olaus Petri 1530 att presten skulle vid
gudstjensten delvis föreläsa nya testamentet ifrån den ena
ändan till den andra, för att meddela folket kännedom
deraf. Han gaf ock samma år en bearbetning af Luthers
större katekes, och kateketiska arbeten utkommo tid efter
annan; men den egentliga folk boken eller Luthers mindre
katekes var, så vidt man känner, ännu icke af trycket
utkommen i Svensk öfversättning. Men då man dels
förutsatte, dels uttryckligen föreskref **) den offentliga
gudstjenstens trägna besökande, så skedde detta äfven med
hänseende dertill att kyrkan var den egentliga folkskolan för
undervisning i kristendomen. Icke allenast skulle der
inhemtas kännedom af den heliga skrifts innehåll, utan äfven
af katekesen: det var en fortsättning och utvidgning af de
anstalter som redan långt före reformationen voro vidtagna
eller åtminstone tillämnade ***). År 1541 föreslogs att
under fastan skulle katechismipredikningar dagligen hållas, och
dessutom fyra gånger om året +). Kyrkolagen 1571
föreskrifver att katekesen skulle predikas vid aftonsången i
städerna åtminstone två gånger om året, nemligen i adventet
och fastlagen: på landet skulle presten i högmessan använ-
*) Vi hafva i Afd. 2, sid. 129 yttrat att af bibelöfversättningen
1541 ett ex. tilldelades hvarje kyrka i riket. Förf. har sedan haft
tillfälle att i kongl. kammarkollegii arkif taga kännedom af ett extrakt af
kyrkotionderäkningen för åren 1542-1545 för en del af Vesterås stift,
hvaraf synes som hade bibeln blifvit inköpt för kyrkornas räkning. För
flera kyrkor saknas uppgift, men för flera sådana i Dalarna är
antecknadt att penningar utgifvits af tiondelösen för bibeln. För några heter
det att detta inköp skett utan bidrag af tionden: så i Söder- och
Norrberke, och vid Gagnefs kyrkas räkenskap, hvarest säges att ”biblien
köptes af gamla sammandrägter redan för två år sedan.” På somliga
ställen hade således sockenfolket sammanskjutit penningar till inköp af
Svensk bibel för sin kyrka. Den synes hafva kostat tio mark eller
omkring 20 R:dr R:gs.
**) Vesterås ordinantia 1544 och sedan.
*** Jfr Afd. 1. sid. 49.
† Articuli ordinantiæ i Upsala bibl:s handskr. saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
