- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
29

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29
det som ännu brukas vid nattvardsmessan. Den vigtigaste
förändringen var ifrån 1548 års upplaga af handboken allmännare
fordran att predikan skulle höra till hvarje gudstjenst: det
klagas 1571 att i den påfviska tiden hade man ”antingen
platt icke predikat, eller ock så predikat, att det bättre
hade varit opredikadt.” Dock var denna fordran att predikas
skulle vid hvarje gudstjenst icke ovilkorlig: det kunde ske,
men vore isynnerhet angeläget hvarje gång nattvard hölls *).
Gudstjensten skulle hållas på modersmålet, särdeles
predikan, vid hvilken presterne ock förmanas att tala ”rätt
Svenska”, och undvika i oträngda mål främmande ord, ”der
vi sjelfve hafva ju så goda ord, som de främmande vara
kunna” **). Ännu 1541 tilläts dock att vid stora högtider
hålla latinsk messa. Vid kyrkosången tilläts begagnande af
latinska språket jemte svenska sånger ännu 1553, äfven på
landsbygden till en del vid de tre stora helgerna. År 1571
tillstaddes det dock blott tills vidare, och med vilkor att
det vore några af församlingen bekant ***). Svenska
psalmböcker utkommo tid efter annan alltifrån 1530: år 1567
utgafs en andelig sångbok under titel: Den Svenska
psalmboken, innehållande 99 psalmer, år 4572 en psalmbok med
66 psalmer. Men någon genom allmänt påbud öfver hela
riket gällande fanns ännu icke †).
Medelpunkten i Romerska kyrkans gudstjenst var
nattvardsmessan, såsom inneslutande den oblodiga
offerhandlingen. År 1544 tilläts daglig messa, men presterne borde vid
katekesundervisningen förmana folket att begå Herrans
nattvard: ännu 1553 kunde ock nattvardsmessa hållas utan
kommunikanter, likväl äfven då åläggas presterne att genom
*) Kyrkoordn. fol. 7. 8.
**) L. c. fol. 6.
***) L. c. fol. 37. 43 m. fl. st. Paulus, heter det, tillstadde ock i
sin tid främmande, dock för några af församlingen kända tungomål.
+) Kyrkoordn. (fol. 45) uttrycker den förhoppning att man kunde
få tryckta sångböcker, som vore enliga med den heliga skrift och
kunde ”brukas allcstädes öfver hela riket.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free