Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
till Wien, men då sjuklighet hindrade honom att infinna sig,
uppsatte han sitt betänkande om de trosartiklar, om hvilka
var strid emellan katholiker och protestanter”), hvilket, då kejs.
Ferdinand under tiden aflidit, tillsändes hans son kejsaren
Maximilian II.
Redan i sitt svar å kejsarens kallelsebref yttrar
Cassander: ”Jag finner för kyrkan i närvarande tid ingen annan
råd eller hjelp, än att man efterforskar den äldre kyrkans
tanka och omdöme, på det, så vidt sig göra låter, den
närvarande, som är fortplantad ifrån denna, måtte förnyas
enligt dess inrättning och beskaffenhet”. Han trodde att
dermed skulle begge partierne låta sig nöja. I sitt betänkande
satte han derföre den äldsta kyrkan, hvilken han utsträckte
utöfver Konstantin den stores tid, till doms öfver de stridande.
Romerska kyrkan skonade han icke. Han medgifver att dess
biskopars företrädesrätt inom kyrkan blifvit missbrukad,
ogillar kalkens undandragande från lekmän i den heliga
nattvarden, förklarar messoffret på ett sätt som förtager eller minskar
dess anstötlighet, talar betänksamt om brödförvandlingsläran,
ogillar vråmessor, yrkar i anseende till tidsomständigheterna
celibatlagens upphäfvande, förkastar helgondyrkan m. m. I
fråga om tron och gerningarna hyllar han den förmedlande
åsigt som redan var framställd i Karl V:s Interim.
Vi skola snart finna huru denna skrift, som för
Österrikiska länderna blef utan följd, hade ett stort inflytande på
Svenska kyrkan på samma grund som Cassander stodo
nemligen konung Johan III och det liturgiska partiet.
På alla betydande platser inom Svenska kyrkan stodo
år 1573 män, som i lefnadsvishet och kyrklig verksamhet till
stor del voro lärjungar af Laurentius Petri d. ä., och de fleste alle
inhemtat sin vetenskapliga bildning vid Vittenbergs och Rostocks
akademier. Laurentius Petri, sträng i sina grundsatser, men
*) De articulis religionis inter cathol. et protest. controversis
consultatio. Den fullbordades vid slutet af 1564 och utkom af trycket 1566.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
