Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
stad begaf han sig till Wittenberg, hvarest han inskrefs som
student 1558, på samma dag som Erasmus: han blef der
magister 1561, men vistades ännu der 1564. År 1574 var
han redan anställd i konung Johans kansli, och hade år 1573
derjemte uppsigt äfver boktryckerierna i riket. Han var
prestvigd, och skall äfven någon tid hafva tjenstgjort vid
skolverket. Abrahamus Andreæ Angerm., en af hans ihärdigaste
motståndare, gifver honom flera år efter hans död, men
under det den strid ännu lågade, i hvilkens upptändande Fecht
deltagit, det vitsord att han egde utmärkt lärdom och stort
anseende, och visade särdeles nit för kyrkans och
presterskapets väl. Possevin, som dock aldrig personligen kände
honom, säger honom hafva varit en med hänseende till sitt
embete temligen lärd man”).
Icke mindre än någon af kyrkans och statens män, och
mera än de fleste framträder under denna tid i kyrkans
historia sjelfva konungahuset, icke allenast med magtens
betydenhet, utan ock genom deltagande i de undersökningar och
beslut som inverkade på kyrkans öden. Af konung Gustafs
fyra söner voro dock tvenne ställde utom striden, Erik
genom sitt fängelse, sedan riket var hans broders vordet, och
Magnus genom sin svagsinthet, till följe hvaraf hans
hertigdöme Östergötland förvaltades af konungen. Om dem af ko-
• ..
*) ”Membrum erat nostri ordinis, licet politico-ecclesiasticum,
eruditione et auctoritate præstans . . præque se ferret magnum studium
in conformanda disciplina ecclesiastica” etc. Abrah. Angerm. Refut. error.
Herb. Dedic.
”Secondo la sua professione alquanto dotto”. Possevin,
Mezzi che il Re di Suezia ha tenuto per introdurre... la religione
catholica, hos Theiner Urk. B. s. 267. De öfriga uppgifterne om Fecht,
hvilkens lefnad förtjenade en sorgfälligare teckning än hittills blifvit deråt
egnad, äro samlade ur nyssnämnda Abrahami Angerm. skrift, Fants
Annales typogr. p. 25, bref ifrån Petrus Michaelis i kongl. Danska
geheimearkivet och Raimundi Historia liturgica. Upplysande skulle sannolikt hafva
varit den tillegnan till sin vän Fecht, som Erasmus införde före sin år
1561 i Wittenberg tryckta Brevis ratio discendi theologiam etc.; men
det har ej lyckats mig att få se något ex. af denna bok. Så vidt jag
kunnat märka kallar han aldrig sig sjelf med namnet Fecht eller
Fechten, hvilket ej heller förekommer i samtida handlingar, utan först efter
hans död i Abrahami Andreæ skrifter.
B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
