- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
66

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66
redan 1572 eller 1573 skild ifrån detta förtroende, emedan
Svenska riksständerne visat sig missbelåtna dermed att
kronprinsens undervisning var lemnad åt en sådan man”). Det
var vid den tid då Herbsts stridskrifter hade väckt
uppmärksamheten på papisternas företag, och ryktet om
jesuiternas utbredande äfven nått Sverige.
De reaktionsplaner som vaknat till liflig verksamhet inom
Romerska kyrkan, omfattade äfven Sverige. Väckelsen hade
väl ock småningom spridt sig till härvarande denna kyrkas
anhängare, och det ifrigare kyrkliga intresset började äfven här
göra sig gällande. Det förmärkes en hos drottning Katharina
föregången förändring, antingen den blott härrörde af den nya
tidsandans inflytande i allmänhet eller af beröring med män
af mera bestämd riktning. Det senare synes troligt, men vi
kunna ej afgöra huru stor del deri den nyssnämnde,
Mylonius hade. Mera bestämdt framträder en för öfrigt onämnd
prest som inkommit ifrån Rom, och hvilken synes dels hafva
med stränghet granskat den ordning och lydnad drottningen
ådagalade för kyrkan, dels hafva eggat hennes nit för
kyrkan**). Genom honom eller någon annan hade man i Rom
blifvit gjord uppmärksam på det medel till anknytning af
förbindelser med Sverige man genom drottningen hade, och
kardinalen Hosius begagnade sig deraf och af sin förtrogna ställ–
i
förbehöll han sig för sig och sina arfvingar frihet till bekännelse af den
religion han eller de sjelfve valde (Baazius, Invent. hist. Sv. p. 333)..-
När Sigismunds andre lärare förde den unga prinsen bort ifrån
jesuiternas messa, förklarade Johan förtörnad: ”educabis filium meum in spem
utriusque corona”. (Werwing 1. c. 1, 163).
*) Vår enda källa för denna uppgift är Messenius (1. c. 7, 34),
hvilken äfven säger Mylonius såsom jesuit hafva väckt ständernas misstroende.
Om han då verkligen var jesuit, veta vi icke; men åtminstone måtte han
icke hafva utgifvit sig för en sådan, då konung Johan år 1574 sade sig
för första gången se en sådan. I nära förbindelser till jesuiterna stod
han. År 1583 utgaf han några Possevins skrifter, hvilka förut hade
utgått i Mylonii namn. I sin tillegnan till konung Johan antyder han icke
något närmare förhållande till konungahuset, ehuru han talar om Sverige
såsom sig bekant: han kallar sig ej jesuit, men theologus Germanus.
**) Kon. Johans bref till sitt sändebud i Polen A. Lorich d. 1 Jan.
1573, i riksarkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free