- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
77

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77
läst flera de bättre kyrkofädernas skrifter. Nu ville han både
skydda presterna mot de nyare theologernas mångsväfvande
meningar, och väpna dem emot papisterna. Han utfor mot
theologerna i Wittenberg och Rostock: bland de Tyska
doktorerna vore lika många meningar som lemmar i deras kropp;
knappt två voro ense med hvarandra. Deras skrifter borde
derföre af Sveriges prester endast varsamt begagnas, eller de
borde alls icke läsa dem, utan hellre vända sig till
kyrkofäderna, i hvilkas skrifter en enda sida hade mer anda än
de digraste böcker af nya theologer. Han ville derföre ej
längre tillåta att Svenskarne studerade theologi i Tyskland,
utan skulle låta besörja om tillräcklig undervisning vid Upsala
akademi.
Sedan konungen föreskrifvit mötesbeslutet, företogs
slutligen erkebiskopsvalet, hvarvid de närvarande biskoparne,
presterne och skollärarṇe afgåfvo sina röster. Flertalet af dessa
delades mellan biskop Mårten af Linköping och professorn i
Upsala Laurentius Petri. Det större antalet tillföll den förra,
den strängare protestantiska åsigtens man; men konungens
röst gaf Laurentius embetet*).
Laurentius Petri intog således efter sin namne och
svärfader den främsta platsen inom Svenska kyrkan. Hans
upphöjelse grundade sig icke på förrädisk eftergifvenhet för
pligtens fordringar, eller blott på konungagunst eller hans förbindelse
med företrädarens hus, utan ock på verklig förtjenst. I
lärdom stod han framför de flesta och eftergaf ingen af
samtida landsmän. Den man som år 4566 framför alla andra
kallades till den först upprättade lärostolen vid det nystiftade
universitetet i Upsala, och snart blef dess förste styresman,
kunde icke sakna anseende. Men då han emottog
erkebiskopsembetet, var för dettas innehafvare ställningen icke mindre,
*) Enligt en anteckning i Ups. bibl. handskr. saml. erhöll biskop
Mårten 33, Laurentius 22 röster. Laurentius kallar dock sjelf det val
som upphöjde honom ”concordem suffragationem”. (Münter, Magaz. für
Kirchengesch. u. Kirchenr. d. Nordens 2, 3, 41).
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free