Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
De rykten om konungens benägenhet för påfvisk lära
hvilka förut uppstått, fingo genom de nya förändringarna ökad
fart. De visa, huru föga deltagande en sådan återgång hade
att ibland folket påräkna. Framställda såsom anklagelse mot
konungen begagnades de af ett missnöjdt parti för planen att
befria den fångna konung Erik och åter upphöja honom på
thronen. Dessa beskyllningar förnimmas ännu icke 1574 vid
den då bland Uplands allmoge rådande benägenheten att ifrån
Örbyhus uttaga den olyckliga fången. Men de förekomma när
de två följande åren stämplingar förehades i Vestergötland och
Småland af en prest, Maurits i Böne af Skara stift”).
Deltagandet för konung Erik framkallade d. 10 mars 1575
rådets och de i Stockholm för ordinantians uppsättande
samlade ”biskopars och prelaters” tillstyrkan till hans död**), och
denna hans död blifver ännu sorgligare genom det
sammanhang, hvari den åtminstone till tiden inträder med de
förändringar, som skulle blifva kyrkans förbättring.
Den söndring inom Svenska kyrkan, hvilken
erkebiskopen befarat, började vid denna tid redan framskymta, icke
allenast i den obenägenhet, hvarmed man ingick på
konungens och Fechts förslager, utan ock i kyrkans inom Karls
förstendöme genom hertigens bestämda vilja hotande affall från
den nya ordningen. Hertigen, som 1574 blifvit uppmärksam
på den riktning bemödandet om kyrkans förbättring börjat
taga, eller underrättad om afsigten med mötet i Stockholm
1575, skref genast vid början af detta år till biskopen af
Strengnäs ett bref, som tillkännagaf den ställning
förstendömets kyrka, så vidt det på hertigen berodde, skulle komma
*) ”Petrus Nicolai kallade K. M. och vår nådiga drottning och grefve
Per uppenbara papister”. (Skand. Handl. 15, 60). Erik Gyllenstjerna
misstänkes att hafva varit invecklad i sammansvärjningen, ehuru mera hågad
att sätta kronan på eget hufvud än återgifva den åt Erik en hans
tjenare hade utspridt att med det första vore att hitförvänta några
hundrade munkar. (Kon:s bref d. 21 sept. 1576 i riksregistr.)
**) Stiernman, l. c. 1, 333.
Sv. Reform. Hist. III.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
