Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
gien, bortfördes till förvar, Olof, Abraham och Salomo till
Häringe kungsgård i Södertörn, Upsalienserne till Svartsjö.
Ständerne voro kallade till den 8 febr. Konungen
öppnade riksdagen den 11 febr. Sedan han talat om rikets
förhållanden, om utsigterna till fred och lugn, öfvergick han till
frågan om kyrkan. Han gjorde af dennas eller egentligen af
presterskapets tillstånd en mörk skildring, hvilken får
dubbelt intresse om man sammanställer den med den som femtio
år tidigare hans fader gaf af samma föremål. Johan klagade
att presterne hvarken i kunskaper eller lefverne rätt
motsvarade sitt heliga kall. De läto kyrkorna förfalla, och isynnerhet
handterade de nattvarden på ett ovärdigt sätt med otvagna
händer, i smutsiga kläder, ofta i ridstöflor och sporrar: icke
sällan utdelade de den heliga måltiden från trätalrikar och ur
kalkar af tenn eller ler), under det de vid gästabuden i sina egna
hus nyttjade silfverbägare. Hvar och en införde nya
kyrkoseder efter eget behag. Konungen hade derföre så väl af egen
böjelse, som af många inkomna böneskrifter ifrån sina
undersåter, och med erkebiskopens och biskopens af Vesterås
biträde, föreskrifvit en ordning för gudstjensten och för
sakramentets värdiga förvaltning, på det presterne måtte kunna
leda sina åhörare till sann gudsfruktan. De borde icke
sätta tro till de falska rykten som utspriddes, att konungen
-
*) Detta är en sträng anklagelse mot konung Gustafs reformation,
om man får taga den som den vanligen blifvit tagen. Men huru skulle
väl kyrksilfret hafva alldeles försvunnit? På 1540:talet quarlemnades
äfven i Sverige nödigt silfver för nattvarden, hvilket hestyrkes af ett i
kammarkoll. arkif ännu befintligt register öfver hvad vid en del af kyrkorna
i Småland quarlemnades och hvad derifrån borttogs. Icke heller
anklagar konung Johan presterna att de förskingrat kyrksilfret; och att
kyrksilfver saknades, uppgifves vid denna tid (i Kon:s bref till erkebisk. den
28 jan. och Herr Anders i Wexiö den 23 maj 1577 i riksregistr.) endast
för Småländska gränsorterna, der det väl blifvit under kriget bortplundradt
af fienden. Beskyllningen gäller väl då egentligen dessa socknars prester,
ehuru det var i konungens intresse att göra den allmän, och gäller dem
så, att de under egen vällefnad försummat att anskaffa för sina kyrkor
det för gudstjenstens värdighet nödiga. Konungen gick sjelf just i dessa
dagarna att sörja derför, då han från Upsala domkyrka lånade kalkar,
silfver och umbärliga messkläder för att tillställas kyrkorna i Sunnerbo
härad i Småland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
