- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
147

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447
så skulle de flyttas till det längre in i landet belägna och
derföre tryggare Olmütz”). Sedan Possevin ordnat allt för
seminariernas öppnande, mottogos redan detta år lärjungar, af
hvilka Olmütz 1580 hade tio föregående året inskrifna
Svenskar och Finnar, och Braunsberg troligen ännu flera **).
Långt inan Possevin lemnade Sverige, i mars 1578,
hade han emottagit och till Rom öfversändt de konung Johans
vilkor, utan hvilkas medgifvande konungen förklarat Svenska
kyrkans återförening med den Romerska icke vara möjlig.
Dessa vilkor voro tolf, och betraktades äfven i Rom såsom
ett nedslående bevis huru föga framgången af Possevins
mission motsvarade de förhoppningar man gjort sig om en lätt
vunnen seger***). Påfven lät likväl granska dem genom en
för detta ändamål nedsatt kongregation. De vigtigaste voro
att påfven skulle tillåta att messan firades på Svenska
språket, att nattvarden utdelades under bröd och vin, att presterne
finge lefva i äktenskap, att katholske prester, skulle afhålla
sig ifrån att med hög röst vid deras messa läsa de böner som
innehålla helgonens åkallan och förböner för de döda, att
bruket af vigvatten och några andra ceremonier måtte afskaffas.
Dessa alla afslogos af påfven). Endast tvekande ville han
medgifva konungen den rättighet han fordrat att vid lifssaker
och högförräderi få döma biskoparna och att af dem få taga
trohetsed: det senare kunde blott beviljas med förbehåll att
*) ”Is Olomucium, tamquam ad interiorem et tutiorem continentis
locum transmitti poterit”. Men icke heller Olmütz ansågs alltid nog
säkert, hvarföre man flyttade ynglingar derifrån till Rom. (L. c. s. 319).
**) Lärjungarne i Olmütz voro från särskilda delar af landet, såsom
Kalmar, Vadstena, Falun, Medelpad, Lappland. Huru de erhållits,
uppgifves icke utom om en, Leonardus Coriandinus, som uppfostrats jemte
Sigismund, och förordats af drottning Katharina. Åldern var olika: den
yngste trettonårig; den äldste, Petrus Cuprimontanus 32 år.
Förteckningen är ifrån år 1580 af Possevin. L. c. s. 315 m.
***) L. c. s. 106.
+) Vid frågan om nattvardens bruk under begge gestalterna svaras,
att kyrkan derigenom skilt sina bekännare från kättarena, så att då desse
mottogo blott brödet, fordrade kyrkan att nattvarden skulle anammas
under bröd och vin, och så tvärtom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free