Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Det främsta föremålet för dessa omsorger var drottning
Katharina, genom hvilken detta missionsfält blifvit öpnadt. Nu
omgifven af jesuiter blef hon sjelf verksammare. Men då
hon, hvilkens lefnadsålder tärd af sjukdom syntes nalkas sitt
slut, sjelf ej var att länge påräkna, och hoppet att vinna
hennes gemål alltmera aftog, vändes hennes och
missionärernes ifver till att för Romerska kyrkan rädda hennes barn,
förnämligast thronarfvingen *). Det lyckades ock att alldeles
öfvervinna hos den trettonåriga prinsen den religiösa obestämdhet,
i hvilken konung Johan ansett honom böra uppfostras. När
nu fadren fordrade att han skulle bevista liturgistisk
gudstjenst, vägrade Sigismund med en fasthet, som retade
konungen att äfven använda kroppsaga mot den gensträfviga sonen.
Johans missnöje träffade ock jesuiterna, hvilkes framgång i
denna sak blef, genom Guds underbara skickelse, ett medel
till protestantismens räddning, då den för Gustaf Adolf den
store öppnade vägen till Svenska thronen.
Possevin uppträdde denna gång i Sverige försedd med
vidsträckta fullmagter, med aflatsbref för dem som trodde,
och dem som till påfvisk tro omvände andra ”*). Efter aflagd
bikt meddelades nattvarden åt de uppenbara eller hemliga
bekännarena. Bland de senare räknas Nils Brask, nu
borgmästare i Stockholm, och grefve Per Brahe. Hvad dock
grefve Brahe angår, så är väl otvifvelaktigt att han icke
saknade böjelse för Romerska kyrkans tro, hvilken han torde
hafva ansett förenlig med den katholicism som uttalades
genom Svenska ordinantian och liturgien. Men att han
formligen öfvergått saknar alla bevis, om icke det att han i
oktober 1579 synes hafva biktat inför drottningens hofprester,
7, 57) vansinnig. Theiner betraktar detta som ett straff, och för att
tydligare framställa det så, öfversätter Messenii ord: ”in quandam mentis
alterationem temporis progressu incidit”, med: ”er ward bald mit
Wahnsinn geslagen.”
*) Possevins bref till Warsewitz d. 14 nov. 1579. Theiner Urk. B.
s. 198.
**) L. c. s. 44 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
