Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
!
1
år 1600, väl ansågos skyldige till att hafva befordrat
liturgien, ”som en ingång är till påfvedömet”, och dragit omkring
landet, och både med trug och goda ord tvingat henne
presterskapet och allmogen uppå, men icke att hafva sjelfve
affallit till påfvedömet, en skuld hvilken man visserligen icke
försummat att lägga på Erik Sparres hufvud, om skäl förefunnits”).
Strängaste motsats emot påfviska kyrkan bildade den
Lutherska, sådan denna bevarades vid hertig Karls hof med
stark lutning åt kalvinismen, hvilken hertigen sjelf börjat
blifva benägen. Kalvinister vistades vid hans hof, och man
började der redan bortlägga exorcismen, en förändring som
var i fråga för Svenska kyrkan i Erik XIV:s tid, men då
förkastades. Kalvinistisk gudstjenst fanns likväl ej der, icke
heller i Stockholm, annat än i hemliga konventiklar, under
det dess anhängare offentligen ansågos tillhöra Lutherska
kyrkan”). Till den rena Lutheranismen bekände sig
prinsessan Elisabeth, som 1581 förmäldes med hertig Kristofer
af Meklenburg. Luthersk gudstjenst bibehölls samvetsgrannt
inom Karls förstendöme sådan den varit i konung Gustafs tid,
och största delen af Svenska folket omfattade den med
ett hjertats allvar, som genom den nu inträdande pröfningen
först lärde känna sitt djup och sin styrka.
Emellan papismen och lutheranismen, men med
öfvervägande lutning åt den förra, och på samma grund som den,
stod ”kungens religion””**), den på 1575 års ordinantia och
liturgien grundade. Denna hade för sig den utvertes
fromhetens sken, förordadt af det sjelfsvåld som ofta velat helga
sig genom protestantisk frihets missbrukade namn: den hade
*) Werwing 1. c. Bil. till andra delen s. 158. 196. Ständerne sköto
dessa anklagelser, emedan de angingo andeliga saker, till presterskapet.
Possevin (Theiner Urk. B. s. 337) räknar Knut Knutsson (Lilje till
Ökna) bland dem som voro böjde för Romerska kyrkan; men vi känna
intet vidare derom.
**) L. c. s. 342. Jfr. Afd. 2 s. 174 f.
***) Uttrycket var på den tiden begagnadt, och förekommer i Bengta
Håkansdotters berättelse om förföljelserna mot hennes man Petrus Jona
i Nya Svenska bibl. 1762. 1,2, 71. 82.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
