Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
i sin närhet, och hvilken det ansågs rådligt att hålla
aflägsnad undan konungens vrede, uppehöll sig i norra Tyskland,
till dess han år 1593 hemkallades att intaga Upsala
erkebiskopsstol.
Biskop Nils af Strengnäs, hvilken ifrån 1577 icke vidare
deltagit i de af konung Johan föreskrifna besluten, kunde nu
mera icke vidare bestå profvet inför hertigens allt uppmärk–
sammare stränghet. Det synes som hade hertigen vid ett
biskopens besök i Nyköping 1582 framställt förslag hvilkas
godkännande biskopen sökt undgå genom hastig bortresa
derifrån. Han begärde straxt derefter att för ålderdom få
nedlägga sitt embete. Karl som genast efter utfärdandet af 1582
års stadga icke kunde önska biskopsledighet i Strengnäs, ville
först samråda med honom. Men då han föregaf sig för
sjuklighet icke kunna komma, förordnades Henrik Gadolenus att
jemte domkapitlet i Strengnäs uppehålla biskopsembetet,
hvarmed han ock synes hafva fortfarit intill svärfadrens död).
Äfven denne Mr Henrik ådrog sig konungens missnöje,
anklagad af Hog. Bjelke och G. Banér att i en predikan hafva
utfarit emot konungen. Hertig Karl tog honom i försvar,
förklarade honom oskyldig, och vägrade att utlemna honom
till att dömas utom förstendömet **).
Under dessa årens rörelser var ifrån början af 4579
ingen erkebiskop i Upsala. Medan underhandlingarne med
Rom pågingo, ville konungen ej binda sig genom en utnämning,
hvilkens rättmätighet vid en skeende förening möjligen kunde
ifrågasättas. Under tvångsåtgärderna inom kyrkan lemnade
ock embetets ledighet konungen friare händer. Valet af person
var ej heller lätt. Konung Johan skall hafva varit böjd för
den förut nämnda Laurentius Magnus, hvilken förordades af
sin slägtskap med de sista papistiska biskoparna; äfven en
Bothvid ifrån Nerike, ansedd för lärdom, skall hafva varit i
*) L. c. d. 5 och 17 apr., 11 sept. 1582 m. fl. st.
Karls registr. d. 26 nov. 1583. Riksregistr. d. 9 mars 1585.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
