- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
188

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488
Få veckor före biskop Mårtens afsättning bortgick ur
tiden Fechts fordne vän och till en tid befordraren af Johan
III:s reformplaner, biskop Erasmus af Vesterås, icke ulan
sjelfförebråelse för det biträde han lemnat i en sak som
hotade kyrkans bestånd och frihet”). Till hans efterträdare utsågs
Petrus Benedicti, hvilken som lektor i Upsala underskrifvit
kyrkoordningarna 1572 och 1575, men flyttades till
Söderköpings pastorat före Upsalamännens kamp emot liturgien,
hvilken han godkände 1577.
Efter P. Juustens död 1576 hade under de följande
årens osäkerhet Åbo biskopsstol stått ledig. År 1579
förordnades domprosten Henrik Knutsson till superintendent **).
Först 1583 utnämndes till biskop Ericus Erici, född i Finland,
men då skolmästare i Gefle, berömd för foglighet och
lärdom. Viborgs stift, ledigt genom E. Herkiepés död 1580,
återförlades under Abo.
De nye biskoparne af Linköping, Vesterås och Vexiō
hade snart efter utnämningen blifvit vigde. Nu kallades till
sept. 1583 samtlige biskoparne till Upsala för erkebiskopens
vigning, som skedde d. sept., hvarefter denne vigde
biskopen af Åbo: naturligtvis iakttogos nu utan tvekan de
ceremonier som nio år förut väckte så mycken oro.
Vid detta tillfälle då, utom den ifrån Strengnäs, voro
samlade alle Sveriges biskopar, till hvilka ock nu räknades
biskopen af Revel Kristian Agricola, son af den i det
föregående nämnda Åbobiskopen af samma tillnamn, fattades i
konungens närvaro några beslut, som skulle stadfästa och
fullkomna den liturgiska reformen***). Det var likväl ej fråga
om lärosatser, utan endast om kyrkoseder, hvilkas grund
föregafs vara, att de erkände sig icke utan den heliga Andas
*) Raimundius s. 112. Baazius p. 460.
**) I hans förordnande d. 4 aug. 1579 (riksregistr.) förbjudes han
att viga prester utan konungens tillåtelse. Det tillhör det vacklande i
konungens åsigter, att han således likväl icke ansåg biskopsvigning vara
oundgänglig skickliggörelse för att kunna ordinera prester.
***) D. 10 sept. 1583. Prestest. arkif 1, 13 ff. Baazius p. 454 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free