- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
196

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196
han på grekiska språket öfversatt liturgien, med denna
begifva sig till Konstantinopel för att öppna underhandlingar
med patriarken derstädes. Konungen öfvergaf dock åter detta
förslag).
De oförtäckta angrepp, hvilka papister och med dem
närmare befryndade liturgister, bland hvilka voro flere som
oförbehållsamt bekände påfvisk tro, tilläto sig i predikningar
och annars emot protestantismen, folkets bekännelse och kärlek,
framkallade allt högljuddare missnöje: och när, omkring
halftannat år efter drottning Katharinas död, konung Johan
förmälde sig med Gunnila Bjelke, som genom uppfostran och
böjelse tillhörde protestantiska kyrkan, började denna
missbelåtenhet hoppas en närmare tillgång till konungens öra och
sinne. De vid förmälningshögtidligheterna i Vesterås i febr.
och mars 1585 samlade riksens råd och biskoparne begagnade
tillfället att åter göra konungen allvarliga föreställningar.
Riksens råd klagade öfver den oförsynthet hvarmed Svenska
folkets tro och kyrka angrepos: konungen borde i tid taga
mått och steg deremot: de yrkade att sådana skadliga
personer borde antingen landsförvisas eller på annat sätt näpsas,
och förklarade det de hört menigheten och krigsfolket hota
att i annan händelse sjelfve röja sådant ogräs af vägen. Prins
Sigismunds Polske prester predikade offentligen och på Svenska
språket emot landets religion, och spridde böcker och
smädeskrifter deremot. Rådet fordrade att detta måtte
förekommas, att prinsen måtte följa sin faders bekännelse, eller
åtminstone hans prester förbjudas att predika på annat än
Polska språket*). Biskoparne klagade att predikanten i
Stockholm Lars Forsius eller Fränne affallit till jesuitisk tro, att
en annan ”jesuit” Johannes Finne***) hade både i deras när-
*) Messenius 7, 74.
**) Rådslag i Vesterås, martio 1585. Riksarkivet.
***) Utan tvifvel den ofvannämnde Johannes Jussoila, om hvilken
Possevin (Theiner Urk. B. s. 325) säger att han blifvit anställd som
predikant hos Sigismund ”necessario et peropportuno tempore”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free