Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
钙路
Z
C
m
7
”
gifning, tröttad af ett öfverallt honom mötande motstånd,
längtande efter den i Polen frånvarande sonen, och för honom
bekymrad, anklagade han de nu i onåd fallna riksråden Brahe,
Nils Gyllenstjerna, Erik Sparre m. fl. att under det de styrkte
konungen i hans bemödanden för liturgien, sjelfve icke ens
hafva lidit en prest som brukade denna messordning.
Konungen försonade sig med hertig Karl, som nu äfven deltog i
riksstyrelsen: han ursäktade ock hertigen i afseende på den
liturgiska striden, alldenstund han hvarken skulle sjelf hafva
skrifvit eller låtit skrifva mot liturgien, och af förstendömets
presterskap endast någre få, ”som gerna hafva velat vara
visare än alle andre”, skulle hafva motsatt sig den*). Men
likasom rådet i afseende på frågan om tvedrägten inom
kyrkan yrkat beståndet af förlikningen i Vadstena **), och
Upsala presterskap i sin förklaring mot Strengnäs stift också
begärt ett kyrkomöte, och hertigen äfven förklarat att om
genast ifrån början ett fritt kristligt concilium blifvit hållet,
så hade all oro förekommits”); så blef ock år 1590 ett
förlikningsvilkor emellan Johan och Karl, att ett kyrkomöte
skulle hållas, hvarvid hvar och en skulle hafva fri röst, men
om öfverenskommelse ej kunde träffas emellan presterskapets
tvenne partier, ingendera delen skulle tvinga den andras
samvete, icke heller strids- och smädeskrifter mellan dem vexlas,
utan alle i stillhet och frid lefva med hvarandra, så länge
de voro ense i Guds ords rätta grund, ehvad olikhet kunde
vara i kyrkosederna +). Det kunde deraf synas som hade
Johan blifvit vacklande, men samma år 1590 förklarade han
i sitt testamente, att den kristliga tros bekännelse och
gudsvid
tjenst, som i hans senare regeringstid och synnerligen
hans hof brukats, skulle äfven efter hans tid i riket brukas).
*) Konungens gensvar å rådets och ridderskapets i Revel 1589 gjorda
föreställningar. Werwing 1. c. Bil. s. 60.
**) L. c. s. 23.
***) L. c. s. 80.
†) Konungens och hertigens förlikning 1590. Girs, Kon. Johan III:s
chrönika s. 153.
++) Stiernman I. c. 1, 386.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
