Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
perus från Ångermanland, en man af ett oroligt och häftigt
lynne, hvilken ifrån 1583 var skolmästare i Stockholm, och
sedan derjemte predikant derstädes, hyllade liturgien och äfven
skref till dess försvar. Han kände dock oro öfver sitt
handlingssätt, men förblef tvekande, intill dess hans vän Erik
Schinnerus, som en dag mötte honom på gatan i Stockholm, fattade.
honom vid kläderna, och bad honom besinna sig*). Ifrån
denna stund blef han den ifrigaste antiliturgist, och ådrog
sig derigenom af sina fordna vänner spenamnet Vändkåpa,
och af konung Johan den häftigaste förtörnelse, så att ock
konungen efter fåfängt försök att åter omvända honom,
trampade honom med fötterna under utrop: ”på lejon och
huggormar skall du gå” m. m. Äfven kaplanerne i Stockholm
Ericus Petri och Engelbert”), fängslades, samt kyrkoherden
i Täby af erkestiftet Johannes Johannis, hvilken skrifvit emot
liturgien ***).
-
De anklagades sak försvårades nu likasom vid föregående
fall derigenom att liturgiens förkastelse ansågs som
majestätsbrott, utan att man likväl bestämde antingen detta brott var
i blotta olydnaden för konungens vilja eller i de skäl på hvilka
man förkastade messboken, såsom att den hemligen åsyftade
påfvedömets införande m. m. Nu såsom förut protesterade
de anklagade emot konungens rätt att afgöra hvilken
trosbekännelse skulle följas af hans folk, och ursakade sig för
beskyllningen att hafva förgripit sig emot konungens person. De
yrkade samvetsfrihet, och vädjade äfven de till ett
kyrkomöte. De tre läsemästarne vid Stockholms kollegium
anropade förgäfves erkebiskopen om förbön. En dem förelagd
förpligtelse, hvari de skulle erkänna sig hafva blifvit
vilseförda, vägrade de att underteckna, emedan de sjelfve dermed
skulle fördöma sin egen och med denna kyrkans sak. Fråga
*) Werwing 1, 146.
**) Den förre från Helsingland, den senare Stockholmsbo.
***) Riksregistr. d. 1 apr. och 8 maj 1588.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
