- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
226

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226
Den träffade konung Johan redan sjuklig och anande
dödens annalkande, men icke sinnad att uppgifva beslutet om
liturgien. Svaret blef strängt och förebrående: förlåtelse för
deras önskan att vilja bryta gifna löften var allt hvad af
konungen de sökande medgafs. Enskildt blef likväl sagdt till
ombuden ifrån konungen, att han tilläte dem i fråga om
messordningen så handla, som de trodde sig kunna inför
Gud och öfverheten ansvara. De begge utskickade vägrade
att med sådant besked återvända till sina bröder. De mottogo
slutligen ett mildare, men endast muntligt svar och löfte att
konungen ville öfverse med försummelsen af liturgiens bruk *).
Det steg som tagits af Vexiö stifts biskop och
presterskap kunde icke annat än väcka glädje och hopp lika
allmänt som folkets och presternes hjertan voro fästade vid den
ordning som måst vika för den liturgiska. Isynnerhet måste
de män som ännu ledo för sitt motstånd emot liturgien med
glädje helsa gryningen af frihetens dag. De begge ombuden
ifrån Vexiö, som äfven i predikningar i Stockholm öppet
bekänt sin tro, mottogo lyckönskningsbref af de fängslade
lektorerna och kaplanerna i Stockholm, hvilke gåfvo dem
vittnesbörd om en rätt tro, och förklarade sin gemenskap med dem.
Mr Abraham jublade vid underrättelsen om deras frimodighet
och det fogliga bemötande de af konungen erfarit **). Och
snart derefter inlemnade äfven biskop Olof af Vesterås, i sitt
å prestmöte i september 1592 samlade presterskaps namn,
en böneskrift till konungen om befrielse från liturgien,
hvilkens obetänkta godkännande qualde deras samveten ”**). Det
kan vara ovisst om denna böneskrift någonsin framkom till
konungen under hans sista långvariga sjukdom. Han hade
*) Ombuden hade erhållit riksråden Klas Bjelkes och Bengt
Ribbings förbön hos konungen, enligt hvad desse sjelfve angifva i deras bref
till biskopen och presterskapet i Vexiö d. 30 juli 1592. (L. c.)
** Schepperi m. fl:s bref d. 29 juli, Abrahams till biskop, kapitel
och prester i Vexiö stift d. 23 sept. 1592 ifrån Lybeck. (L. c.)
***) L. c. p. 491. Att det icke angifna året måste vara 1592 år
utom tvifvel. Jfr. underrättelserna om Upsala möte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free