Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
bisättning församlade presterskapet begärt, infinna sig vid ett
kyrkomöte som var beramadt att öppnas i Upsala den 25
nästföljande februari för att bilägga den oenighet i afseende
på lära och ceremonier som en tid varit rådande, fatta
beslut rörande dessa ämnen och kyrkodisciplinen, samt välja
erkebiskop och lydbiskopar: biskoparne borde dervid vara
åtföljde af domkapitlens ledamöter, af prostarna och af några
de lärdaste och skickligaste af hvarje härad”).
Konung Sigismunds tillåtelse till mötets hållande
hvarken begärdes eller afvaktades. Rättigheten att det
sammankalla grundades på det uppdrag konungen vid underrättelsen
om sin faders sjukdom gifvit sin farbroder att i händelse af
hans död tills vidare vårda rikets ärenden, och sedan på
ett dylikt förordnande för hertigen och riksens råd.
Underrättelse derom tillsändes konungen med sekreteraren Olof
Sverkersson, och uttryckte hertigen dervid sin förhoppning
att konungen både skulle godkänna mötets utlysande och de
beslut som dervid komme att fattas. Konungens försäkran
att han ville uppehålla religionsfrihet och ingen för dess tro
hata eller älska, ingaf icke förtroende”).
Sjuttioårig erfarenhet låg emellan tiden för detta mötes
öppnande och den tid när reformationens läror först började
predikas i Sverige. Man hade brutit den hierarki och arbetat
att småningom bortrensa de villfarelser, hvilka under ett
föregående halft årtusende småningom uppvext och rotfästat sig
inom kyrkan. Konung Gustaf hade vid reformationsverket
gått i spetsen för sitt folk som villigt honom följde, och
sedan Dackes uppror hade icke en arm lyftats till den gamla
ordningens försvar, och endast få röster och dessa med harm
hörda talat för dess sak. Under det konung och folk sökte
ett gemensamt mål, var man icke nogräknad om de
grundsatser som ledde hvardera dertill. Konung Gustaf hade i
?
*) Werwing 1, 125 ff. Stiernman 1, 390 fr. Nettelbladt 4, 98.
Werwing 1. c. Sigismunds försäkran gaf man skämtvis den
tydning att han ville ingen papist hata och ingen Lutheran älska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
