Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
boga”); af Vexiö domprosten derstädes Petrus Svenonis; af
Åbo rector scholæ Gregorius i Åbo; af Mariestads ifrån Skara
stift afsöndrade superintendentia superintendenten
Matthias
Marci.
Sedan ordföranden hållit ett kort tal för att tacka
riksens råd som tillåtit mötet hållas, och uppmana mötets
medlemmar till enighet och till bön om välsignelse, gick man
att framför allt annat bestämma kyrkans trosbekännelse. Olaus
Martini uppläste sju af ordföranden uppställda theser om den
heliga skrift, yrkande dess guddomliga ursprung, dess
tillräcklighet för menniskans tro och lefverne, dess tydlighet och
förmåga att förklara sig sjelf, dess uteslutande anseende såsom
ensam rättesnöre för tron och gerningarna: jemte denna skrift
kunde fädernes och de gamles skrifter endast gälla som
vittnesbörd hvarest profeternes och apostlarnes lära varit trodd och
bekänd: Apostoliska, Niceniska och Athanasianska
trosbekännelserne erkändes såsom uttryck af den heliga skrifts lära.
Dessa satser förklarades vidare dels af ordföranden dels
af biskop Petrus Jonæ. De voro väl beräknade såsom början
för mötets öfverläggningar, då de uttryckte motsatsen emot
de åsigter som voro uttalade genom ordinantian af 1575 och
liturgien. De öfverensstämma med den Tyska
konkordieformeln af 1577, hvilken vid Upsala möte ej omnämndes.
Men som dessa bestämningar saknas i Augsburgiska
bekännelsen, så ställdes de som en inledning till denna. Mr Nils
förklarade nemligen efter dessa thesers genomgående att utom
de tre symbolerna äfven Augsburgiska bekännelsen vore ett
uttryck af den sanning som innehålles i den heliga skrift,
och man gick genast att börja uppläsningen af dess artiklar.
De föredrogos i ordning af Olaus Martini på latin och
svenska. Efter hvarje artikels uppläsning förklarades den af
*) Han, äfvensom Gunnar i Lödöse kallas i förteckningarna på dessa
assessorer för rectores scholarum, men i mötesunderskrifterna
kyrkoherdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
