Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
lägga. Det var nog mycket väntadt af hertigen, att det möte
som i samråd med honom genom sjelfva sitt sammanträde
och nästan hvartenda af sina beslut trotsade landets konung,
skulle vara lätt böjligt för hertigens vilja. Det beslöts att
blifva vid hvad en gång var afgjordt, både för att försvara
kyrkans frihet i likgiltiga ting, och emedan man icke ansåg
dessa kyrkoseder ännu kunna bortläggas utan att väcka oro
och förargelse: det var samma grundsatser, hvilka omkring
trettio år tidigare Laurentius Petri d. ä. i alldeles samma
frågor yrkat emot konung Erik och D. Beurreus.
Mötet gaf likväl med sig så till vida, att det ansåg en
förändring böra ske i beslutshandlingen genom mildrade uttryck,
hvarföre beslutet omskrefs lördagen d. 17 mars, och erhöll
i dessa punkter den lydelse det sedan bibehöll).
Söndagen d. 18 mars samlades man efter högmessans
slut, då den nya redaktionen af mötesbeslutet i de
omtvistade punkterna upplästes och godkändes: den var ock af
hertigen godkänd. Men en del af presterskapet, i spetsen för
hvilken stodo biskoparne af Vesterås och Abo jemte
Upsalaprofessorerna, var missnöjd med den gjorda förändringen, och
hade genom hertig Karls envishet blifvit ännu mera varskodd
emot befarade hemliga inflytelser af kalvinismen. Beslutet
innehöll en förkastelse af kätterier, bland hvilka också
nämndes sakramentarier. Nu yrkade man att namnet kalvinister
skulle uttryckligen intagas. Härigenom väcktes den häftigaste
oro inom församlingen. Månge ville kanske med flit undvika
ett ord som efter deras hemliga tanka icke betecknade
någonting fördömligt. Förgäfves erinrade ordföranden att
kalvinister innefattades i den allmännare benämningen
sakramentarier, och att sedan man med möda bragt en underhandling
med hertigen till lyckligt slut, man icke åter borde besvära
honom. Motpartiet afstod icke från sin fordran, och
ordföranden lemnade i vredesmod. församlingen utan att något
*) Jemförelsen mellan hertigens tillämnade spörsmål till presterskapet
(Riksregistr. d. 10 mars) och beslutets ordalag om ceremonierna, visar,
huru mycket afseende man gjort på hans betänkligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
