- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
256

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256
biskoparne jemte fullmägtiga af domkapitlen och de lärdaste
af presterskapet sammanträda och öfverlägga om lämpligaste
sättet att utan förargelse och buller dem afskaffa. Hvad
exorcismen vid dopet angår, så förklarade mötet att den icke
vore nödig, men att man, då den väl öfverensstämmer med
döpelsehandlingen, ville med kristlig frihet bibehålla den i
Svenska församlingarna, likväl med den förändring att i stället
för orden: ”far härut” m. m. insättes: ”vik härifrån” m. m.
Med exorcismens bibehållande ville man icke fördöma de
utländska församlingar eller ”höga personer här inrikes”, som
icke bruka den.
4. Efter den liturgi ”som någre af presterskapet här
i riket vedertagit hafva”, förorsakat mycken oro, var
vidskeplig och förargelseväckande, såsom i sin grund alldeles
likformig med den påfviska messan, så ogillas denna liturgi
och allt hennes onda medfölje i lära, ceremonier och
disciplin. Derjemte förkastas alla de påfviskas och
sakramentariers, Zwinglianers, kalvinisters äfvensom vederdöpares och
alla andra kättares villfarelser.
5. Kyrkotukten var hufvudsakligen, sådan man
godkände den, angifven genom den tryckta kyrkoordningen. Men
då den i utöfningen blifvit en lång tid försummad, så hade
nu alle lofvat att upphjelpa den, och hvad i föreskrifter
saknades, skulle genom biskoparnas och domkapitlens försorg
tilläggas.
6. Ehuru mötet ansåg främmande trosförvandter
rätteligen icke böra tillåtas att inom riket nedsätta sig, så ansåg
det likväl detta för handel och vandel icke kunna hindras,
men stadgade att dem icke skulle tillstädjas ”att hålla några
uppenbara samquäm i hus eller annorstädes”, och hotade
dem med straff som dermed beträddes eller med att
försmädligen tala om landets religion.
7. Hvad mera i detta möte var öfverenskommet och
beslutadt, skulle ofördröjligen genom trycket kungöras. Detta
löfte blef likväl genom tidsomständigheterna omintetgjordt.
1
I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free