Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
nas i stället. De hafva i födseln af en omtänksam mo-
der fått samma namn som deras utskrifne bröder, för att
icke desse skola tagas bort från hemmets äril och drifvas
ut i vapenskifte för okända syften. Några lagskrifne hafva
fått mönstringsherrens tillåtelse att vända åter till sina
hem, en annan att ställa man för sig, dock med vilkor
att om den legde rymmer åter intaga hans rum.
De som infunnit sig och sjelfve vilja göra tjenst,
mönstras emellertid af mönsterherren, äfvenså de gamle
knektarne, som qvarlemnats i landet till stam, då rege-
mentet gick i fält. De indelas med desse senare i kom-
panier, hvarvid mönsterherren tillser, att de som äro från
samma socken komma att tillhöra samma kompani, och
att till hvarje sådant icke får tagas mer än 126 man,
hvilka alla skola vara närvarande på stället. De som
hålla sig undan skola efterspanas af en särskildt utsedd
officer. Ingen af de utskrifne får af öfversten nämnas
till officer, d. v. s. till befäl eller spel. Sedan hvarje
»kapten» fått sitt kompani fulltaligt, indelar han det i
rotar på sex man, och för hvarje rote nämnes en under-
officer, korporal eller rotemästare till förare. Mönstringen
är nu slut och de särskilda kompanierna färdiga att tåga
till krigsorten.
Det var endast fotfolket, »knektarne», som uppsattes
genom utskrifning. Den inhemske ryttaren var en allt
för ansedd man för att vilja leda sitt ättetal från den god-
tyckliga roteskrifningen. Han var en man för sig, hvil-
ken frivilligt öfvergaf fredlig id, för att mot fri brukning
af visst hemman eller mot viss ränta göra kronans tjenst.
Brukade han icke sjelf sitt boställe, fick han hemma i
landet räntan af åboen: var han på krigståg, utbyttes hon
efter kronovärdiet i hårdt mynt och sändes till honom
genom uppbördsmännen. Skattebonden kunde äfven sjelf
Go gle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
