- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges krigshistoria / I. /
98

[MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

rätt, synas sida vid sida med den fattige jordbrukaren,
som bragts till tiggarstafven under en annan stormans
ok eller af en vild ryttarskaras sköflingslusta, och som
nu i sin ordning vill söka tillfälle att få sköfla grannens
gods. Men äro de olika till det yttre, äro de dock lika
till sin inre menniska. Samma åtrå drifver dem alla
till striden, åtrån efter det lätt fångna guldet. Kriget
har väl för dem också sina mödor, men mellan mödorna
vinkar nöjet med fylda bägare och tärningspel. Så länge
solden är hög och deras vilda lefnadssätt efter den slu-
tade stormningen och den vunna segern icke tryckes af
allt för hårda band, kunna de emellertid våga lif och blod
för sin fältherre, vare sig han heter Gustaf Adolf eller
Wallenstein.

Men, som nämdt, det är god tillgång af värfnings-
lystne på vår löpeplats. Afräkningsdagen är ännu långt
borta, då »den resterande eller rätta förtjensten» skall ve-
dergälla deras mödor, och öfversten har icke allenast lof-
vat hög sold utan äfven tärepenning och fri hemresa för
hvar och en som sårades eller af sjukdom komme att gö-
ras vanför under kriget. Värfningspenningarna äro äfven
stora: för en »enspännare» 16 kronor och sedan högre,
allt efter den värfvades grad. Sedan vapenköp egt rum,
finnes derför ännu mynt nog att kasta på raffeltäcket eller
byta bort mot några flaskor ungerskt vin.

Vi lemna de vilda hoparne. Följande dag skola de
ordnas under särskilda rotemästare, svärja öfverherren och
fanan trohetsed och rycka i fält. —

Under flere århundraden hade krutet nyttjats till
krigsbruk, men dess kraft hade ännu icke kunnat ändra
stridens utseende. Med blanka vapen, man emot man,
fäldes ännu det afgörande utslaget. Rytteriet var derför
åter, hvad det under medeltiden varit, härens hufvud-

Google

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrigshi/1/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free