3 hwarje afton träffa bwarandra wid denna tid, fade fogeln, men akta dig, fortfor han wänd till amman, att du icke dröjer här tid dess folen går ner. Hon lofwade det, och han återwände till palatfet. Prtnfessan hade nu få mycket att berätta od) fråga, att hon ännu på långt när icke hunnit med allt, då folen redan Sjönk ned bakom träden. Ru måste jag bort, Sade $3ertha. Ack, blott ett ögonblick ännu! ropade prinSessan, kom först in med mig i pa-iatfet, och fe alla mina herrliga faker. 3 morgon, i morgon, ropade amman och omfamnade henne hastigt. Hon sket sig löS, gick bakom ett träd, Rofalinda följde henne hastigt, men $3ertha war förfwunnen. Prin-fessan flod emellan Swarta, kala träd och en iskall rySning grep henne; det föreföll henne Som om alla mentiiskor, hwilka beträdde detta ställe, måste dö; blek af fafa fprang hon in i tulpanqmarteret och skyndade till palatfet.